Molnigt och 6-7 plusgrader hade man lovat över Kalmar idag och jag tyckte det därmed var lämpligt att ge sig iväg till Nybro för att hämta mopeden. Visserligen skulle det bli aningen kylslaget, men det skulle ändå fungera resonerade jag.
Men ack så jag bedrog mig! Molnigt var det visserligen, men några lätta moln blev det inte! Snarare ganska ihållande regn kom det från molnen och det var först när jag hade några kilometer kvar till Kalmar som solen lite, lite svagt började spricka igenom. Och någta 6-7 plusgrader var det inte frågan om, snarare 4-5!
Så jag var inte bara rätt nedkyld när jag slutligen kom hem, utan även rätt våt! Som tur var, hade jag byltat på mig rätt rejält med tre lager kläder innan jag åkte - och det behövdes. Så värst många fler kilometer på moped hade jag nog inte riktigt pallat med i det väder som var idag kan jag säga.
Men tycks som att jag valde rätt dag att åka iväg och hämta mopeden, för nu tycks vintern vara på G om man ska tro prognoserna i alla fall. Som sagt; regn är en sak, men köra moped fyra mil i snö är snuddpå en omöjlighet.
Nu håller jag tummarna för att jag kommer få ha mopeden ifred hädanefter! Jag undrar om de ligister som springer runt och skäl saker för folk verkligen inser vilket besvär de ställer till med för sin "offer"?! För mig, som har mopeden istället för bil, blir det ju extra krångligt eftersom jag inte kan ta mig fram på annat sätt. Men det blir ju också extra kostnad på flera fronter. Oftast blir det dyrar att till exempel ta bussen några kilometer än att ta mopeden och även om en resa kanske inte kostar så många kronor, blir det ju pengar i längden. Men den i särklass tyngsta utgiften blir förstås självrisken på försäkringen. Trots att jag ändå har en av de lägre självriskerna man kan hitta, var det ändå 3.000 kronor jag fick punga ut med idag. Visserligen gick reparationen på minst det dubbla efter vad jag förstod på verkstadskillarna, men 3.000 är tillräckligt mycket pengar att punga ut med på ett bräde för en fattig student.
Den här gången var det ett gäng ungdomar (pekar det mesta på i polisutredningen, vad jag förstått) som helt enkelt bara rullat iväg med mopeden och sedan knackat sönder den. Blir denna moped stulen och/eller förstörd en gång till och föräkringsbolaget löser in den, blir det inga fler mopeder för min del, der är en sak som är säker! Det är alldeles för mycket bekymmer känns det som... Tack, kära ligister, för att man inte får ha sina grejer ifred! Hoppas ni åtminstone haft lite glädje av att förstöra saker som inte är era och ställa till en massa elände för era medmänniskor!

AB 1 EX 1, 2

Bilden lånad från Themana

Visst är tillvaron emellanåt lite ironisk?! Igår kom jag mig äntligen iväg till Nybro för att hämta moppen som nu är reparerad. Jag ville hitta en bra dag med skapligt väder så att det inte blev alltför olidligt kallt att köra tillbaka den de knappa fyra milen till Kalmar - och igår var en bra dag tyckte jag. Verkstaden den är inlämnad på har tidigare haft öppet även på lördagar, så jag brydde mig inte om att kolla dera öppettider närmare innan jag åkte.
Men väl på plats lärde jag mig läxan att kolla saler ordentligt innan jag tar mig för något! Man hade nu ändrat sina öppettider och hade inte längre lördagsöppet. Så där stod jag och hade åkte nästan fyra mil enkel väg alldeles i onödan. Det var bara att ta nästa tåg tillbaka till Kalmar igen med oförrättat ärende. Så det får bli en tripp till till Nybro till veckan, jag får helt enkelt ta mig tid någon dag för att åka dit...
Egentligen vet jag väl inte hur mycket mer användning jag kommer ha för mopeden, men så länge den är i min ägo känns det ju dumt att den ska stå och samla damm på någon verkstad i Nybro i alla fall.

Varje söndag slår mig i princip samma tanke. Nämligen att helgerna är alldeles för korta!! När man kommer hem på fredagskvällarna känns det så otroligt skönt att det faktiskt är helg och man har två dagars ledighet framför sig. Men sen hinner man ju inte mer än blinka, så är det söndagskväll igen och man ska ställa klockan för att komma upp i tid på måndagsmorgonen. De är ju inte direkt det man längtar efter, jag skulle helst ha ytterligare någon dag att kunna slappa och det lugnt innan allvaret drog igång igen. Men förmodligen skulle man då vilja ha ytterligare en dag - för helt nöjd är man ju aldrig! ;-)
Nu är det ju i alla fall måndag imorgon och inte mycket att göra åt att man måste upp imorgon bitti och dela ut post. Sen blir det mer ansträngning med examensarbetet på kvällarna... Jag skulle i princip behöva 48 timmar per dygn just nu, känns det som! Det är inte alltid tiden räcker till till att både plugga och jobba...

Bilderna lånade från Angelica

Som brevbärarrundorna tidigare legat tidsmässigt på dagen, har man hunnit en bit av rundan vid lunchtid. Kör man bil märker man oftast inte att det är den tid då de flesta äter lunch, men har man ett "trappdistrikt" kan detta vara rena tortyren. Mat- och kaffeos tränger nämligen med största lätthet ut genom brevinkastet och träffar ansiktet på oss brevbärare när vi lämnar posten. Det är just denna tid man själv sakta börjat se fram emot lunchen, så det kan vara rena tortyren att känna allt matos innefrån lägenheterna, där folk står och gör i ordning sin lunch.
Nu, när postutbärningen kommer igång senare på dagen har man normalt hunnit äta lunch innan man sticker ut trapporna. Så det är inte samma "lidelse" när matos slår emot en från brevinkasten.
Men det är faktiskt en hel del dofter som möter en när kommer ut på rundan, det är en sak som är säker! Oftast är det mer eller mindre angenäma dofter; mat, kaffe, parfym och så vidare. Men ibland undrar jag hur folk i olika trappuppgångar står ut! Det kan stinka kattpiss, hund, avföring eller bara allmänt ostädat från olika lägenheter - eller i själva trappuppgången för den delen med. Ibland förstår man vilken lägenhet stanken kan tänkas komma ifrån - och när stanken är så illa utanför dörren, vill jag helst inte veta vilken missär som kan tänkas råda innanför densamma!
Men jag tänker faktiskt inte neka till att det dessutom händer att man emellanåt går och sneglar en aning in genom fönstrena hos folk, det är alltid kul att se hur folk har det hemma. Nu, när det många gånger är mörkt under senare delen av rundan är det ju dessutom aningen lättare att se... Man ser folk som går och pysslar med sin middag, tar hand om barnen, tittar på TV... Jo, lite av en fönstergluttare är jag - även om jag givetvis inte ställer mig och glor, utan bara kastar en snabb blick. :-) Idag har jag konstaterat att folk redan börjat plocka fram sina adventssaker - och i en annan lägenhet hade man börjat med pepparkaksbaket idag! Och den doften var verkligen härlig när den kändes i hela trappuppgången.

Klädvalet blir allt svårare när jag ska in och jobba! Har jag för varmt på mig, är jag nöjd fram till första porten, sen smälter jag nästan bort. Har jag för lite på mig fryser jag så fort jag sticker näsan utanför dörren.
Somrarna är enkla, då är det shorts och t-shirt som gäller - inget annat. Men nu är det värre! Vinterkläder gör att jag svettas floder i trapporna, sommarkläder att jag förfryser mellan portarna.
Idag hann jag faktiskt till och byta innan jag åkte iväg! Väl utanför min egen port, insåg jag att jag tagit på mig alldeles för lite och sprang in för att byta innan jag stack iväg.
Nu väntar jag på att se när jag faktiskt blir sjuk får jag nog erkänna! För hur bra kan det vara att svettas inne i trapporna och sedan komma ut i bara några få plusgrader, som det ju är utomhus så här års? Man pratar ju om att årets influensa nu är på gång på allvar, så man är ju ändå ganska utsatt. Minns visserligen inte när jag åkte på influensen sist visserligen, tror det var någon gång i övre tonåren, så med andra ord runt 15 år sen... Men det gör ju också att man blir lite "kaxig" och rätt var det är smäller det.
Jag har dessutom en tendens att bli sjuk när det absolut inte får ske! Sist jag blev sängliggande, fick jag dubbelsidig lunginflamation lagom till en tentavecka till exempel. Jag har före dess fått både utlandsresor och jular förstörda för att jag blivit sjuk... :(

Ett litet dilemma har tyvärr uppstått - hur absurt det än kan låta att kalla det hela just ett dilemma. Äntligen, äntligen är ju mopeden färdig hos verskaden i Nybro och jag kan hämta den. De ringde faktiskt redan i måndags och talade om att jag kunde hämta den, men tiden har helt enkelt inte räckt till för att åka dit än. Men nu ska det ske fredag eller lördag är tanken.
Första tanken var att hyra en mindre lastbil för att hämta moppen, trots allt är det ungefär fyra mil enkel väg - något som känns lagom lockande på moped i mitten av november. Men så visade det sig att det skulle hamna runt 1200 kronor att hyra en sådan bil, trots att det bara skulle röra sig om ett par timmar. Och de pengarna är det inte värt! Så nu blir det frågan om att bylta på sig en jäkla massa kläder och köra de där milen på moped istället.
Så nu sitter jag febril och följer väderprognoserna för att se till att inte hamna mitt i något snöoväder eller annat "okul" på vägen. Man pratar ju om ett nytt snöoväder som är på väg in - och det vill jag inte råka ut för. Köra bil i snöstorm är visserligen jobbigt, men det går. Men köra moped i snöstorm är rena självmordet, så det är rent uteslutet!
Så hoppas nu på ett par dagars uppehåll, så att jag faktiskt kommer iväg - och sedan hem 3000 fattigare. Det känns verkligen surt att punga ut med så mycket pengar totalt i onödan egentligen. Några snorungar får för sig att dra iväg med mopeden och slå sönder den, bara för att något att göra förmodligen. Sen får jag punga ut med flera tusen för att laga den - pengar som jag skulle kunna haft väsentligt mycket roligare för egentligen!

DN 1 SvD 1

Bilderna lånade från Broome county council of churches, Aktiespararna, Madi-cken

Det må vara så att vi i Kalmar varit ganska förskonade från riktiga oväder idag, det har uppenbarligen varit långt värre på flera håll i landet. Jag har emellanåt haft radio på på jobbet idag och kunnat höra fragment om totalt kaos i snön. Man talar om decimetervis med snö på vissa ställen, med inställda bussar och flyg och en rad trafikolyckor som följd.
Här i Kalmar har det inte varit fullt så farligt, men det har istället regnat utan dess like. Hur mycket det kommit har jag ingen som helst aning om, men med tanke på att det ösregnat praktiskt taget hela dagen har det garanterat kommit en hel del.
När jag igår ryckte in för att jobba, fick jag köra bil - och det var jag nöjd med eftersom det regnade till och från även då. Men idag hade jag offrat min högerhand för ett bildistrikt istället för att puttra runt på en moped! Nej, fullt så illa kändes det inte - inte så att jag faktiskt hade offrat högerhanden. Men det var kallt och rejält blött när man kom tillbaka från brevbärarrundan! De flesta av oss såg nog ut som att vi simmat runt distrikten snarare än att vi åkt moped. Normalt brukar jag tycka det är rätt skönt att komma ut korta stunder mellan portarna, mest för att man då får några sekunders svalka innan man ska in i nästa port och svettas i trapporna igen. Men idag var det precis tvärtom! Jag hann aldrig bli riktigt varm inne i portarna och började istället frysa. Det är ju något av nackdelarna med brevbärarjobbet, det är svårt att klä sig rätt - framförallt höst, vinter och tidig vår. Har man för mycket på sig, är man varm ute men svettas floder i trapporna - har man istället mindre på sig håller man hyfsad kroppstemperatur i trapporna, men fryser ihjäl mellan portarna.
Fast jag tänker inte klaga alltför mycket! Det kunde varit som norröver. Minns hur det var i Stockholm under åren jag bodde där, så fort första snön kom var det totalt kaos i all kollektivtrafik. Och det behövdes inte ens lite snö, det räckte med några löv på rälsen så gick ju varken tunnelbana eller pendeltåg. Även om man kan förstå att blir kaos vid stora mängder snö, så har jag svårt att förstå att det blir kaos vid bara någon centimeter snö - eller några löv i september.
Men nu är det väl snart dags för snö även här kan jag tänka mig! Man har ju pratat om en hård vinter i år också, får se om det kommer stämma. Jag känner inte för en vinter som förra året direkt, det är inget som lockar. Trafikproblem, svårt att fram halt och kallt...

Fast frågan är vilket som hade varit värst idag? Bära ut post eller vara till sjöss? Knappast har jag haft det värst även på den fronten idag! De flesta som varit ute i trafiken både inåt landet och norrut har nog haft det rätt svettigt idag - och till sjöss har det blåst 20 sekundmeter, med andra ord rätt gungigt.

Jag brukar ibland få pikar just när det är dåligt väder, om jag fortfarande är säker på mitt yrkesval! Men jo, det är jag! Självklart är det inte alltid jättekul när det gungar, men man överlever trots allt. Ibland har det kunnat gunga så kraftigt att det är svårt att ligga kvar i sängen på nätterna, när fartyget vänder nedåt på vågtopparna kan man känna hur sängen faktiskt lättar under kroppen. Det är andra gånger svårt att hålla balansen och man måste lära sig att komma ihåg att ställa undan saker när man går ut på öppet hav. Datorn bör inte stå kvar på skrivbordet i hytten, kaffekopparna får ställas undan... Ett visst svinn på porslin är det givetvis alltid till sjöss, det är en del som går i golvet när man går i hård sjö.

AB 1, 2, 3 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 EX 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7 SvD 1, 2, 3 VG 1

Bilderna lånade från Viktminskning, Corall

Snacka om att man är en vanemänniska! Man vänjer sig snabbt vid att ha saker och ting på ett visst vis och själv blir jag många gånger ganska irriterad när vissa saker och vanor bryts när jag inte vill det.
Jag har två morgontidningar som kommer varje morgon. Det är DN och lokaltidningen Barometern. Så här på helgerna kan jag sitta i timmar och äta frukost och bläddra i mina tidningar. Jag drar på mig morgonrocken och mina fårskinnstofflor, hämtar tidningarna och kör igång kaffebryggare, sedan blir jag sittande.
När jag i morse yrvaket masade mig ut i hallen för att hämta tidningarna som borde ligga innanför dörren, tvärvände mitt till en början ganska bra humör! För inte hade jag fått några tidningar. Det gick till och med så långt att jag ringde till den automatiska telefonservice man kan ringa - bara för att få mitt minne uppfriskat om att det är helgdag idag! Så självklart var allt i sin ordning att jag inte fått någon tidning. Men i mitt nyvakna skick tänkte jag givetvis inte så långt till en början.
Så frukosten blev ovanligt tråkig och kort denna lördag kan jag säga....

Efter en timlång promenad i höstrusket har sedan eftermiddagen ägnats åt examensarbetet. Jag har nu börjat komma i rätt bra ordning med inledningen av arbetet - med syfte, bakgrund och metod. Just nu är det tolkning av olika lagtexter som gäller, något som inte direkt underlättas av att de enda versionerna jag hittat av de internationella regelverken är på engelska. De flesta tekniska uttryck som förekommer har jag oftast koll på, men övriga facktermer är det lite värre med. Så mitt engelskalexikon används flitigt och detsamma gäller Googles översättningsverktyg. Det verktyget är verkligen inte perfekt och många översättningar - framförallt när man försöker översätta hela texter - blir många gånger ganska komiska! Detta utgår från samma datasystem som den lilla widget jag har till vänster på bloggen för att kunna översätta bloggen. Pröva att översätta bloggen till engelska så får ni se vad jag menar!

Dock är nu böckerna lagda åt sidan för idag och jag har korkat upp kvällens första öl. Ikväll väntar bowling och sedan eventuellt en snabb vända till någon pub någonstans.
Jag ska dock vara pigg och fräsch imorgon för att kunna fortsätta skriva på mitt examensarbete, är tanken. Även om jag inte tänker ställa någon väckarklocka, utan unna mig att sova ut ordentligt, så tänker jag inte ligga hela dagen! Det är dessvärre närmare regel än undantag nuförtiden - kanske med ålderns rätt? - att jag är seg större delen av dagen efter en bättre krogrunda. För 10 år sedan kunde jag ledigt gå ut en kväll och sedan stiga upp och gå till jobbet eller skolan dagen efter, men numera är det totalt uteslutet. Även om jag kommer sitta hemma och skriva och inte ska någonstans, är jag medveten om att inte skulle bli särskilt mycket gjort om jag kommer hemkrypande frampå nattkvisten.
Å andra sidan är jag inte längre fullt lika intresserad av dessa rejält blöta utekvällar som man hade förr tillbaka. Jag går gärna ut, jag tar gärna några öl, men inte i samma utsträckning som för 10 år sedan. Då var man ju ute 2-3 kvällar i veckan, nu är det på sin höjd någon gång per månad.
Måste dessutom passa på att plugga lite nu, för det tycks bli lite jobb på Posten till veckan. Ska redan på måndag in och jobba lite extra. När jag nu jobbat så pass mycket som jag gjort, har man ju vant sig vid pengarna så det är många gånger svårt att tacka nej. Visserligen har jag börjat tacka nej lite, men har inte råd att tacka nej alltför mycket till jobb. De dryga 8.000 man får från CSN är nästan en omöjlighet att klara sig på, så någon inkomst utöver de pengarna måste man faktiskt ha för att klara sig. Framförallt nu, när det börjar närma sig jul och allt vad det innebär.

Bilderna lånade från Whatsername, Presentjakt

Sista åren har jag varje termin sökt stipendium från en stiftelse i Stockholm som delat ut pengar till dem som utbildat sig inom sjöfart. Jag har varje år fått pengar beviljade, men denna termin trodde jag verkligen inte att jag skulle det. Men kände i början av terminen att jag inte hade så mycket att förlora på att söka stipendiet trots allt; de kan ju inte annat än säga nej trots allt.
Men nej sa de inte! Istället fick jag för någon vecka sedan ett brev om att man beviljat mig stipendiet - och dessutom höjt summan betalar ut! Från 7.000 till 10.000 kronor. Och igår kom avin, som jag idag löste in på banken!
En otroligt härlligt känsla kan jag säga, det är ytterst sällan man har sådana summor att handskas med, framförallt som student. Men nu ska pengarna gå till sådant som man kanske inte annars unnar sig så ofta som studerande, lite extra guldkant på tillvaron helt enkelt. Och en mindre del av pengarna ska jag stoppa undan förstås. Det är alltid bra med en viss buffert trots allt, det kan man inte neka till. Snart är det till exempel dags för nästa delkurs i psykologin med en massa dyr litteratur som ska köpas in och då kommer extrapengarna att behövas!

Imorgon är det så Allahelgonhelgen. Det känns på sitt lilla vis lite märkligt att inte ha någon grav att gå till och tända ljus. Medan jag bodde i Bagarmossen, hade jag gångavstånd till Skogskyrkogården, där mina morfäldrar ligger, och dit promenerade jag för att tända ljus med jämna mellanrum. Men sedan jag flyttade till Kalmar, har jag på sin höjd fått skämma bort ett och annat utspökat barn med godis som kommit och "hotat" mig med att busa om jag inte givit dem just godis.
Istället är det ju nu bara tre veckor kvar till första advent! Och det känns lite svårare att placera på nåt sätt. Som infödd norrlänning är jag van vid snö och kyla de sista veckorna innan advent, men här i Kalmar har det varit fantastiskt milt sista tiden! Man har till och med pratat om en ovanligt mild första vecka i november, även för att vara Småland.
Nu pratar man visserligen om att hela Skandinavien ska få det lite kyligar närmsta dagarna - och jag ser nästan fram emot det! Lite kyla och snö så att det blir ljusare ute. November är ju en fantastiskt grå och trist månad, men lite snö skulle få det att se aningen ljusare ut.
För ett par veckor sedan kom en gnutta snö, men den låg inte kvar mer än någon dag. Så nu får det gärna komma lite snö som faktiskt blir liggande istället! Även om jag känner mig själv rätt - jag kommer garanterat att börja klaga på kylan och snön redan på nyårsdagen - men just nu vill jag bli av med allt det gråa, trista och tråkiga som november innebär!
Ganska snart är väl dessutom planen att börja handla julklappar, glögg och pepparkakor, så vad passar väl då bättre än lite snö och kyla att spana ut på genom fönstret?! :-)

SvD 1 VG 1

Bilderna lånade från Market Shark, SVO

Jag börjar inse och försöka acceptera att jag uppenbarligen arbetar och presterar bättre under måttligt press. Vet jag att jag har gott om tid med något, då skjuter jag bara upp det - men så fort jag vet att jag har lite tidspress kan jag ägna 48 timmar per dygn åt det!
Så har det varit med mitt examensarbete. Jag har inte lagt när särskilt mycket energi på det tidigare under terminen, men nu när jag vet att jag måste lägga på ett kol med arbetet, då jobbar jag energiskt med det! Och jag har börjat komma en bra bit på väg med arbetet, även om jag är långt ifrån klar. Idag har jag börjat göra i ordning fler enkäter som ska skickas ut och slipat om inledningskapitlen på arbetet. Jag måste skriva om både metod- och syftesdelen en del och det har jag börjat slipa på nu.
Visserligen har jag delvis gjort den prioriteringen att satsa på den astronomiska navigeringen fram tills tentorna gick för att veta att jag faktiskt klarade dem - och det gjorde jag ju till sist. Så nu går energin till examensarbetet och förstås psykologin i den mån jag hinner med.
Men det behövs uppenbar tidspress för att jag ska ta tag i saker och ting.
200 sidor har jag skrivit ut idag. 50 enkäter ska skickas, själva enkäten består av 3 sidor och till det hör ett följebrev där jag presenterar mig och talar om vad enkäten handlar om. Miljövänligt? Nej, förmodligen inte, men mina chefer inom Posten kommer förmodligen bli glada. I dagens samhälle, när de flesta skriver mejl och inte brev är det nog ovanligt att man som privatperson kommer och lämnar in 50 försändelser på ett bräde.
Nu är man ju dessutom mer envis att beta av de sista momenten i utbildningen, så att man faktiskt snart blir klar. Jag vet att när examensjobbet är klart, då har jag mina kaptenspapper och kan jobba till sommaren, när praktiken är över. Ansökan om praktik är sedan länge inskickad och jag hoppas det blir en bra båt. Jag har specifikt önskat att få göra lite längre resor eftersom jag som längst kommit till Skottland och England under mina praktiker hittills, så nu vill jag långt bort! :-)

Dagen avslutades med en visit på skolan faktiskt, där jag inte varit på mycket på sistone. Trots att jag normalt inte tycker jag får så mycket gjort hemma, har jag nu ändå suttit hemma - och faktiskt fått massor gjort! Så det har inte blivit många besök på skolan, men nu gjorde jag ett undantag och dessutom på kvällstid.
Man brukar nämligen ha ett antal öppna föreläsningar per termin och idag var en sådan dag. Det är inte alltid dessa föreläsningar är särskilt intressanta, att man har hittat ämnen som är något man går till skolan för på kvällstid. Men idag hade man bjudit inte Kustbevakningen, som var på plats för att visa upp sitt nya fartyg och sedan ha en föreläsning om sina fartyg och sin verksamhet.
Jag var givetvis dit redan innan föreläsningen och gjorde en promenad ombord på fartyget. Det var en imponerande syn kan jag säga och en mycket intressant föreläsning efteråt.
Jag har visserligen svårt att se mig själv börja på Kustbevakningen det första jag gör när jag är färdig sjökapten. Det ska möjligen vara att man hamnar i sitsen att man väntar barn eller liknande, då kan det vara ett bra alternativ, men inte i annat fall.
I vilket fall är det ändå intressant med föreläsningar från olika potentiella arbetsgivare för att få idéer om var man kan tänka sig att söka jobb med tiden. Jag har redan nu börjat läsa platsannonser nämligen i jakt på någonstans man kan tänka sig att jobba. Nu har jag visserligen ingen panik i att få jobb direkt efter att jag fått min examen, trots allt är jag ju tjänstledig från min anställning inom polisen i Stockholm och har ju alltid det att falla tillbaka på.
Så jag kommer inte lägga någon enorm energi på att söka jobb förrän åtminstone examensarbetet är godkänt, jag vill faktiskt veta att jag har alla papper i ordning innan jag söker jobb. Man har hört om en och annan som börjat söka jobb redan under sista terminen - bara för att strax innan anställningen ska påbörjas få beskedet att man inte klarat alla tentor. Den sitsen vill jag själv inte sätta mig i, det är en sak som är säker. Och jag behöver inte det heller, när jag ju faktiskt har ett jobb att falla tillbaka på...

---

BAR 1

Bilderna lånade från Laxå kommun, Wikipedia, Båtliv, WMU, BLT

Idag fick vi en gäst på jobbet! Någon som inte riktigt ville ta sig därifrån, utan absolut skulle hålla sig kvar. Det är något som är ovanligt, de flesta vill ju inte mer än hem frampå eftermiddagen men det gällde inte den här varelsen.
Gästen var i form av duvan ni ser på bilderna här ovanför! Härligt mönster på den, eller hur?! Den började med att flyga in genom lastporten vi har på Posten och stanna innanför porten en god stund innan den kom fram till att det var trevligare utanför, i friska luften.
Men längre än ut på lastkajen vägrade den att gå! Där stannade den, trots alla brevbärare som sprang runt med lådor med brev och stora paket, bilar, cyklar och mopeder som fräste runt den så att gruset yrde. Den stannade lugnt kvar och lunkade runt bland alla fötter som sprang runt omkring den.
När jag sedan kom tillbaka efter min första körning, hade någon dessutom bestämt sig för att vår lilla fredsduva var hungrig och strött ut knäckebröd åt den. När jag kommer med kameran, satt den lugnt kvar och mumsade bröd som om den inte fått mat på flera veckor. Först när jag var någon halvmeter ifrån den tyckte duvan uppenbarligen att jag var för närgången och lunkade iväg. Men inte längre än att den nådde knäckebrödbitarna som låg på marken. Både hungrig och tam var den med andra ord!
Men när jag kom tillbaka vid femtiden efter min sista körning, hade uppenbarligen pippi-fågeln fått nog av brevbärare och knäckebröd och gett sig av.
Visst är det en märkligt händelselös vardag man har, när man fascineras av en hungrig duva?! Men vissa dagar är det det mest rafflande som händer på Posten! Det är en trygg känsla att veta ungefär hur dagen kommer att se ut, men i längden kan även den vardagen bli lite tjatig. I alla fall i mitt tycke.
Men jag känner att jag har det prefekta extrajobbet och tänker inte på något sätt säga att jag vantrivs, för det skulle verkligen vara att ljuga! Däremot känner jag det som en dag fick mig att säta upp min fasta anställning hos Posten för nio år sedan, nämligen att det inte är vad jag vill göra år ut och år in.

Till veckan börjar höstloven såg jag just. Jag själv tillhör dem som inte hade höstlov de första åren jag gick i skolan, det var ganska många år vi faktiskt fick stå ut en hel hösttermin utan några längre ledigheter. Men sedan när vårterminen kom, hade vi både sport- och påsklov som det ibland bara var någon vecka emellan. Så plus det Kristihimmelsfärd, Pingst och så vidare.
Märkligt nog, när förslaget kom om att införa ett höstlov var jag faktiskt emot det förslaget! Jag var nog en av de ytterst få som inte tyckte man skulle införa höstlov. Men jag tror jag mest var rädd för högre takt i pluggandet om man införde ett extra lov, men jag har inget minne av att det blev så när lovet väl infördes. Så när det väl var infört, var jag nog rätt nöjd om jag inte minns helt fel.
Men nu, på högskolan, skulle man verkligen önska en och annan veckas ledighet då och då! Det är verkligen inte något man är bortskämd med kan man säga, jag har inte haft så många sammanhängande ledigheter sedan jag började plugga 2006 direkt.
Fast, å andra sidan, hur många lov har man när man jobbar utöver semestern?! Om man inte är lärare, vill säga. Det är ju inte särskilt mycket!
Men nu, när man lovar vackert höstväder till veckan, hade jag inte haft något emot lite ledighet några dagar! Jag börjar faktiskt sakna att komma ut i skogen under vackra höstdagar för att plocka svamp och bär. Det är något vi gjorde mycket när jag var liten, men som det inte blivit så mycket av sedan jag blev vuxen.

SvD 1

Bilderna lånade från Tobias, Eurocosm, Erik Cronberg

Sedan jag började plugga, har jag ju jobbat på Posten - på samma kontor hela tiden - varje sommar. Men utöver det har det inte blivit så mycket, jag har inte fått så många arbetstimmar under terminerna. Å andra sidan har jag heller inte haft tid heller.
Men nu har jag fått desto mer jobb och det är riktigt skönt! Visserligen är det kämpigt, det kan emellanåt vara svårt att få tiden att räcka till, men samtidigt så otroligt skönt när lönen faktiskt kommer! Äntligen har jag en ekonomi där pengarna räcker hyfsat varje månad! Visserligen kan jag inte kosta på mig exakt vad jag vill, men jag behöver å andra sidan heller inte bekymra mig över ifall pengarna räcker eller ej varje månad. För det gör de faktiskt som det är just nu och det är en känsla man inte är särskilt bortskämd med som student.
Nu börjar jag längta tills jag faktiskt börjar jobba igen på heltid och kan ha en ekonomi där man till och med har råd att stoppa undan en slant.
En sak jag länge tänkt göra är att börja pensionsspara - och det är det väl hög tid att börja göra när man är 33 år, eller hur?! Så det ska jag nu ta tag i när jag väl har en bra ekonomi och faktiskt spara en bättre slant per månad. Eftersom jag tidigare inte tjänat särskilt bra så misstänker jag att min pension inte kommer bli någon höjdare om jag inte själv sparar en slant också.
Så kommer det bli en bil också med tiden! Jag är som sagt 33 år och har aldrig ägt en bil. Inbillar mig att det är ganska ovanligt. Men jag är så sjukt oteknisk att jag faktiskt känner att jag vill ha en ny bil för att minimera riskerna att behöva få en massa fel på den. Jag är helt vilsen i det tekniska, så slipper helst att ens behöva öppna motorhuven om det går...

Men min oroliga gamla farmor försöker fortfarande få mig att ändra yrkesinriktning kan jag säga! Hon tycker det är fantastiskt farligt till sjöss och man ska hålla sig så långt bort från havet som det bara går. Senast jag pratade med henner, frågade hon igen om jag tyckte jag verkligen valt rätt och fortfarande ville ut till sjöss.
Jo, det vill jag faktiskt!! Efter nästan fem år i skolbänken, känner jag alltmer att jag valt helt rätt och inte kan tänka mig göra nåt annat. Självklart är det inte alltid så kul när det blåser och stormar, men det är smällar man får ta. För sig det jobb som inte har några som helst nackdelar!! :-)

BAR 1

Bilderna lånade från De kurdiska barnen

Inför varje gång jag ska sätta mig med psykologin, tänker jag att "Äh, detta är inte så betungande, detta fixar jag snabbt". På ett märkligt vis känns det oftast som att det är behändiga uppgifter. Men jag lär mig aldrig! När jag väl lägger ifrån mig böckerna, är jag helt slut i huvudet. Jag har nu suttit sysselsatt hela dagen med slutklämmen på en av inlämningsuppgifterna och har på datorn knappat ihop sammanlagt 13 sidor och det känns rätt mosigt mellan öronen kan jag säga! Mycket på grund av att litteraturen till just denna uppgift dessutom är på engelska och dessutom ganska komplicerad sådan.

Min tillvaro fylls till stor del av pluggande och brevbäring, det är ganska uppenbart eller hur?! Ibland känns det faktiskt som att man inte har särskilt intressant tillvaro - i alla fall inte tillräckligt intressant att berätta så mycket om.
Samtidigt är det inte ett tecken på att jag inte trivs med tillvaron, för det gör jag! Men det händer inte så mycket utöver det vanliga just nu, vilken emellanåt också kan kännas lite tristessartat. Man rör sig mellan hemmet, skolan och jobbet, så emellanåt till affären för att handla mat. Men istället ser jag det så att jag just nu får slita lite extra och att "det goda" kommer i efterhand. Jag är snart färdig med min sjökaptensexamen och kommer att få jobba med det jag drömt om i många år till exempel. Och sedan kommer jag ha lite extra kuriosa med tanke på 30 poäng i psykologi, som är ett fruktansvärt intressant ämne. :-)

Bilderna lånade från Madam Boss

Jag brukar emellanåt få höra att "du som bott i England, måste väl prata perfekt engelska!". Det gör jag visserligen inte, men har å andra sidan heller inga större problem att klara ett samtal på engelska. Så länge man inte behöver kränga sig med några facktermer och svåra ord är det oftast inga problem. Jag skriver emellanåt brev på engelska utan behöva min svensk-engelska ordbok särskilt mycket och jag läser oftast inte texten när jag ser engelskspråkiga filmer...
Men nu har jag fått lite avbräck i mitt självförtroendet vad gäller mina engelskakunsper! Till en uppgifterna i psykologin ska vi läsa ett par kapitel i en gedigen psykologibok, som råkar vara just på engelska. Självsäkert slår jag upp boken för att gå loss med uppgiften - men jag hann inte läsa mer än några få rader, så åkte ordboken fram. För att inte tala om hur flitigt jag använt Googles översättningsverktyg.
Men jag är inte sämre än att jag inser mina begränsningar, får helt enkelt acceptera att jag var lite väl stöddig till att börja med bara. Alla dessa facktermer boken kränger sig med är ju inte sådant man normalt lär sig i skolans engelskaundervisning - och inte heller något som används i dagligt tal av engelsmännen heller. Så hur ska jag då rimligen ha kunnat lära mig detta? Det förväntas förstås inte av mig heller i psykologikursen, att jag ska kunna alla dessa facktermer på engelska - vare sig innan eller efter kursen. Det som förväntas av mig är väl att jag har en engelsk ordbok.

Nu har jag dock lagt undan skolböckerna för den här veckan. Jag kör stenhårt på att inte plugga på helgerna så länge jag inte måste inför en tenta eller liknande.
Jag har mer och mer märkt vad viktigt det är för ens välmående att faktiskt lägga saker och ting åt sidan och helt enkelt tänka på annat ibland! Vardagssysslor har man ju fullt med under veckorna och man behöver lite annat att ägna tankeverksamheten åt emellanåt också. De perioder jag har extremt mycket att göra och även helgerna går till jobb och/eller skola märker jag hur otroligt trött man blir, det blir otroligt mycket jobbigare att ta tag i saker och ting. Men sen behöver det bara gå någon vecka i mer "normal" takt, så blir orken en helt annan!

Nu ser man dessutom slutet på studierna markant och om bara några månader är jag tillbaka i yrkeslivet på heltid igen! Det ska faktiskt bli riktigt, riktigt skönt. Jag längtar alltmer tillbaka till Stockholm och går ofta och försöker se för min inre syn hur jag ska möbler min lägenhet där igen. Det är till och med riktigt ofta jag drömmer om nätterna om hur jag flyttar tillbaka dit igen. Det är ju alltid en väldigt speciell känsla att komma till en lägenhet som man ska inreda på nytt! Att planera var alla saker ska stå, hänga tavlor och placera ut prydnadssaker.
Nu har jag också från hyresvärden fått veta att jag har rätt till helt nya tapeter när jag flyttar in igen, så då ska förstås lägenheten tapetseras om också!! Så visst har man en hel del att se fram emot just nu... :-)

Bilden lånad från Edu

I morse vaknade jag upp till en aningen förvånande syn. Normalt brukar jag ha lätt att klandra folk som inte är ute i god tid att sätta på vinterdäcken när man vet att vi får snö varje år - men när jag i morse såg att det kommit snö kunde jag inte riktigt klandra dem som inte satt på vinterdäcken. Jag blev faktiskt aningen överrumplad. Och kyligt har det varit hela dagen, trots att solen sedan varit framme. En del av snön har till och med legat kvar hela dagen.
Det må så vara att vi i Kalmar inte fått lika mycket snö som det kommit på många andra håll - både i Sverige och Norge - men man blev ändå aningen överrumplad, det måste jag säga! Dock fick det bli lite försmak på julstämning i köket vid frukosten i morse. Det blev tidig frukost, precis när det började ljusna med tända ljus och snön som låg vit utanför fönstret. Det blev faktiskt lite julstämning, det måste jag säga. :-)

Men väl hemifrån, skulle jag ta en repa på stan och insåg plötsligt att en stor del av stan var avspärrad. Det var polisbilar, poliser och blåvit avspärrningsband överallt, man fick nästan känslan av en krigszon. Jag började undra vad som hänt. Rån? Demonstration? Kravaller? Gisslandrama? Filminspelning? Innanför avspärrningarna kom man inte, så man fick förstås gissa vilt själv - och avspärrningarna satt kvar i timmar!
Men väl på jobbet vid halv tre fick jag veta vad sin hänt. Där stod nämligen radion på och nyheten om ett bombdrama kablades ut i direktsändning. Shit, ett bombhot i lilla Kalmar!! En man som först barrikaderat sig i en lägenhet, men sedan även kom ut på gatan påstod sig ha en bomb i en plastpåse. Till sist grips han och de blå banden togs bort efter runt sex timmar. Men med andra ord dramatik även i Kalmar emellanåt uppenbarligen...

AB 1 EX 1, 2, 3, 4 SvD 1, 2, 3, 4 SVT 1, 2, 3, 4 VG 1

Bilden lånad från We love you

Så är skolböckarna lagda åt sidan för idag. Trots att jag suttit hemma och pluggat, har jag fått förvånansvärt mycket gjort ändå, även om jag känt mig rätt okoncentrerad. Psykologikursen har ju i allra högsta grad legat i träda för min del sista veckorna, jag har valt att lägga all energi på astronavigeringen istället eftersom det ju faktiskt är vad jag behöver få "överstökat" för att få mina styrmanspapper.
Men nu, när jag fixat astrotentorna tar jag åter tag i psykologin med full energi. Självklart ska jag parallellt med psykologin även ta tag i slutklämmen på mitt examensarbete också, vilket är det sista jag behöver få godkänt för att ha mina kaptenspapper. Men jag räknar inte med att examensjobbet ska behöva ta alltför mycket tid i anspråk, så jag kommer även ha en hel del tid över till psykologin.
Sista budet från Posten har nu även varit att det åtminstone denna vecka kommer vara relativt lugnt där, så jag kommer förmodligen ha rätt lugnt på jobbfronten - och just nu gör det inte så mycket. Även om jag självklart kommer jobba om de frågar, så kommer jag heller inte direkt få långtråkigt utan arbete.
Psykologin har verkligen inte varit ett dåligt val av fristående kurs, för det är minst sagt ett intressant ämne! Även om jag än så länge ligger långt, långt efter och inte hunnit göra mer än en av alla de inlämningsuppgifter vi ska göra så känner jag mig verkligen intresserad av att fortsätta! Att sitta och räkna på stjärnhöjder - som jag gjort inför astrotentorna - har inte varit det roligaste att göra dagarna i ända och jag har snuddpå våndats inför varje "pluggpass". Men nu ser jag fram emot att stiga upp på morgnarna och sitta lutad över psykologiböckerna. Får väl se om det är samma ljud i skällan om några veckor, när vi börjar närma oss slutet på terminen?! ;-) Då kanske jag istället är så less man bara kan bli på psykologi och inte vill öppna en enda bok där ordet "psykologi" överhuvudtaget nämns...
Men jag kommer nu kunna lägga upp mina studier på ett helt annat sätt än hittills. Nu har jag inga som helst fasta tider, men än "deadlines" när olika uppgifter ska vara inlämnade. Om jag sen sitter nattetid, dagtid, helger eller vardagar är helt och hållet upp till mig själv.

Nu har jag gjort något som verkligen är ett hösttecken, jag har nämligen vridit upp värmen på elementen. Det har faktiskt börjat bli tillräckligt kyligt för att märkas inomhus. Idag hade man utlovat regn, det har till och med varit tal om snö, men istället har jag under dagen suttit och spanat ut på solen som strålat från en klarblå hösthimmel. Visserligen har jag sett på termometern att det varit hyfsat kallt ute, men varken regn eller snö har jag inte sett skymten av.
I morse har det dock varit blixthalka ända ner hit i Småland, kan man dock läsa sig till idag - och som varje år när första halkan kommer, har det varit en lång rad avåkningar. Nu har SMHI till och med gått och rått folk till att faktiskt sätta på vinterdäcken redan nu.
Men det är faktiskt prat om snö på väg söderut, man får se om man får se några flingor komma fallande närmsta dagarna. Jag hoppas själv på att det inte blir en lika hård vinter som förra året, den var extrem. Jag drabbades aldrig av det tågkaos som till exempel var då, men klart det blev besvärligt ändå med all kyla och snö.
De få gånger jag åkte tåg var jag faktiskt hyfsat i tid, de värsta kaoset slapp jag lyckligtvis. SJ säger nu att man lärt sig läxan och att det inte ska bli samma kaos i år om det skulle bli lika mycket snö. Själv tror jag vad jag vill om det, för tågen är ju sällen i tid ändå - med eller utan snö. För sista gångerna jag åkt tåg har det varit barmark - som det brukar vara i Sverige sommartid - men jag har varit mer eller mindre försenad i alla fall. Får se hur denna vinter blir. :-)

AB 1, 2 BAR 1 DN 1, 2 EX 1, 2 SvD 1, 2, 3, 4

Bilderna lånade från Cynatic, Presentjakt

För några timmar sedan fick jag dagens överraskning! Det är nämligen inte alltid med helhjärtad glädje och nyfikenhet man loggar in på skolans sida för tentaresultat för att kolla hur det gått på de tentor man skrivit. Det är många gånger man loggar in med en viss obehagskänsla i maggropen istället.
Tre deltentor har jag skrivit i astronavigeringen och tidigare i veckan fick jag av en slump veta att jag skrivit alla rätt på en av tentorna, den där man kan visa att man kan få ut en position genom att ta höjder till olika himlakroppar, som solen och stjärnorna.
Men sen är det också en deltenta i förståelse, där man visar att man förstått det hela, alltså att man vet vad de olika siffrorna, tabellerna och benämningarna inom ämnet står för. Där var jag en aning osäker på hur det gått, men anade att jag trots allt klarat tentan. Deltenta nummer tre har egentligen inte så mycket med astronomi att göra, mer än i det matematiska; man använder nämligen i princip samma sätt att räkna. Här är det distansberäkningar det är frågan om. Man kan få en position man ska åka från och en man ska resa till, sen finns det olika sätt att åka emellan dessa. Och det är inte kortast att hålla en och samma raka kurs - som man kanske kan tro. Utan istället utnyttjar man att jorden är rund och därmed smalare vid polerna än längs ekvatorn - precis som man gör inom flyget. Och här finns det förstås en lång rad räknesätt att få fram distansen mellan positionerna. Det är sinus, cosinus och tanges hit och dit innan man kommer fram till hur långt det är, beroende på hur man väljer att resa. Och just på denna tenta visste jag att jag gjort minst en tabbe - och en ganska allvarlig sådan dessutom! Så jag var ytterst tveksam om jag faktiskt skulle ha klarat den tentan.
Men när jag idag - som en chansning, då jag inte trodde alla tentorna var rättade och inrapporterade än - med den berömda obehagskänslan i magen loggade in för att kolla resultaten, fick jag dagens stora överraskning! Jag hade nämligen klarat alla tre tentorna - och när jag konstaterade detta jublade jag högt rakt ut. Jag hade verkligen inte förväntat mig det resultatet!! Men den som hade suttit när mig i det ögonblicket hade möjligen kunnat ana en liten glädjetår eller två hos mig...
Hade jag nu haft all sjötid, hade jag kunnat jobba som styrman men dock aldrig kunnat bli sjökapten. Det som fattas - förutom praktiken - är att nu göra färdig examensarbetet. Det kan ju tyckas aningen larvigt att sjökaptensexamen hänger på ett teoretiskt arbete, men men - det är så spelreglarna råkar vara. :-)

Jag kan säga att det har varit med rejält blandade känslor jag sista två morgnarna fått skrapa rutorna på postbilen innan jag gjort första körningarna. Det har varit minusgrader när jag gått till jobbet på morgnarna och frost i gräset liksom is på vattenpölarna. Inatt har tydligen Målilla, inte långt från Kalmar, varit kallast i Götaland med hela åtta minusgrader - något som låter som ganska kallt för att vara i mitten av oktober tycker i alla fall jag själv. Man har nu varnat för ytterligare en kall natt med flera minusgrader - och förstås halt väglag.
Samtidigt har dagarna varit rena fröjden med strålande vackert höstväder. Solen och skinit från en klarblå himmel och det har faktiskt stundtals varit riktigt varmt. I eftermiddags hamnade jag till och med en stund på balkongen med kaffe och korsord i högsta hugg - så varmt var det!
Det är ju en av nackdelarna med svenska hösten, det är många gånger riktigt, riktigt svårt att klä sig när man ska ut och vara borta ett tag. Går man till jobbet på morgonen, behöver man varma kläder på sig, men frampå dagen får man börja dra av sig lager efter lager för att inte smälta bort. Går man istället iväg under eftermiddag eller tidig kväll, gäller det motsatta! Man kan vara relativt tunt klädd, för att istället få dra på sig lager efter lager ju längre kvällen går.
Samtidigt är hösten en härlig årstid, med alla vackra färger och att man kan kura inomhus under de mörka kvällarna med ljus, film och god mat. Jag skulle faktiskt inte vilja byta bort de svenska årstidsväxlingarna, hur mycket man än klagar på kyla och mörker.

BAR 1 DN 1, 2 EX 1, 2, 3, 4 SvD 1

Bilden lånad från GU, Deliciousone

I torsdags skrev jag så en av tre deltentor i astronomisk navigering och jag vågar faktiskt drista mig till att säga att det känns som att det gick bra! Men jag har lärt mig att inte vara för kaxig vad gäller detta ämne; jag tyckte nämligen att det gick bra även senast jag skrev just denna tenta - och då hade jag gjort flera fatala tabbar. Så jag ska inte säga för mycket innan resultatet faktiskt kommit!
Efter avslutad tenta i torsdags eftermiddag, har jag dock känt mig märkligt omotiverad och disträ att fortsätta plugga till de två kommande tentorna på måndag och tisdag. Jag satt en stund igår, men så värst mycket blev det inte gjort och detsamma har gällt idag. Det har blivit alldeles för lite gjort! Idag sov jag länge, alldeles för länge och tog mig inte ur sängen förrän förrän klockan var närmare tio. Vid tolv var jag inne i stan och uträttade några ärenden och tanken var att efter det plugga lite.
Jodå, visst satt jag sisådär 3-4 timmar, men kände mig inte riktigt fokuserad. Vid kvart i fem gav jag upp och kände att det inte skulle bli så värst mycket mera gjort idag.
Nu hade jag hoppats på något bra på TV, vad som helst! Men inte är det något vettigt att se. Det märkliga med de flesta TV-kanaler är att de kan sända riktigt bra filmer och program under veckorna, men på helgkvällarna - när man verkligen vill se något bra - då finns det absolut ingenting! Är inte det riktigt märkligt?! Ibland undrar jag verkligen hur de tänker när de planerar TV-tablåerna, det är en sak som är säker. Även om jag i normala fall inte tittar så fruktansvärt mycket på TV, så händer det trots allt. Så det känns lite ironiskt på nåt sätt, att just när jag faktiskt vill ha något att se på TV - då har man bestämt att inte visa något av intresse överhuvudtaget! Lagen om alltings djävlighet.... ;-)
Hade det inte varit för att jag behöver vara hyfsat pigg och fräsch imorgon, hade jag nog valt att ta en liten krogrunda ikväll, men det får vänta till en annan gång. Jag skulle verkligen gräma ihjäl mig om jag valt att gå ut och festa två dagar innan en tenta om jag sedan blev underkänd på tentan. Gör jag vad jag kan för att bli godkänd, då vet jag åtminstone att jag förmodligen inte kunnat gjort så mycket mer för att bli godkänd... Men att just krogrundor dagarna innan en tenta är inget optimalt direkt. Även om jag vet att det finns många studenter som inte håller med mig på den punkten - själv har jag sett åtminstone ett par exempel på personer som i princip kommit direkt från krogen till en morgontenta. Men det är undertecknad alldeles för gammal för!! Det är 10-15 år sedan en annan klarade av sådant.

Bilden lånad från Fram och tillbaka

Ibland blir man så fantastiskt trött! För en tid sedan köpte jag filmen Flyga drake, jag har hört så mycket positivt om den och när jag hittade den till extrapris kunde jag inte stå emot frestelsen att köpa den. Men så när jag kom och la in den i DVD-spelaren, fungerade den inte. Den bara matades ut igen! Efter några vändor med rengöring gav jag upp och gick tillbaka med den till affären idag. Jag fick byta och skulle göra ett nytt försök ikväll.
MEN: samma visa igen! Den matas ut ur spelaren igen! Jag har gjort rent putsat och fejat, testat andra skivor för att kolla att det inte är spelaren det är fel, men ICKE!! Även denna skiva är kass uppenbarligen, så nu ger jag upp. Jag skickade ett buttert mejl till affären och talade om att jag nu inte ens tänker göra mig besväret att komma tillbaka och byta filmen en gång till. Så värst dyr var den ju inte, bara några tior, så jag känner inte att det är någon katastrof vad gäller pengarna.
Detta må vara en skitgrej egentligen, men snacka om att man ändå blir irriterad! Det man köper vill man ju trots allt ska fungera, även om det är småsaker och småsummor det är frågan om. Och just ikväll hade jag verkligen sett fram emot att kura ner mig i soffan med en bra film, så det blev en besvikelse när filmen inte fungerade!

Sista dagarna har jag mer och mer insett vad bekväm jag blivit, vad snabbt man vänjer sig vid sådant som är riktigt bekvämt! Det har gått ett tag sedan mopeden kvaddades och jag har väl egentligen inte behövt flänga så värst mycket, men nu sista dagarna har det varit lite flängande och jag börjar inse vad mycket krångligare detta blir med buss!
Nu är dock mopeden inlämnad på verkstaden i Nybro sedan igår och det återstår att se vad som sker med den. Risken finns visserligen att antingen If eller Jula löser in den och i det läget blir det ingen ny moped! Då köper jag busskort och klarar mig på det fram tills jag slutat plugga.
Men skulle jag få igen den, skulle det givetvis också vara en skänk från ovan även det. Trots allt är det otroligt krångligt att kuska runt även en så pass liten stad som Kalmar med buss vilket ju egentligen är märkligt. Det kan till exempel ta mig 1,5 timme att åka buss hemifrån mig till Ikea, något som med bil tar runt 10 minuter. Och sen blir politikerna förvånade över att folk väljer att ta bilen istället för att åka kollektivt. Själv tycker jag egentligen alls att det är så konstigt när det funkar så pass dåligt, det måste jag säga! Dessutom blir det billigare för mig att ha mopeden än att köpa månadskort hos KLT...

Bilden lånad från CI-morsan och Algonet

Min morfar var en person som jag såg upp väldigt mycket till som liten, framförallt för att han var den klockrena "morfarsgestalten", som alltid skämde bort oss barnbarn till tusen och hade ett evinnerligt tålamod med oss. Men som vuxen har jag beundrat honom även för helt andra saker! Till exempel kom han som 17-åring till Sverige som båtflykting från Estland under andra världskriget. Där hade han blivit inkallad i SS, men valde att desertera och flydde istället till Sverige. Han ägde praktiskt taget inte mer än kläderna han hade på kroppen och började jobba som bonddräng efter ankomsten - men avslutade sin karriär som bankdirektör på Handelsbanken. Det är vad jag kallar att börja från noll och sedan jobba sig uppåt! ;-)
På banken träffade han min mormor - som bland annat var sekreterare åt Tore Browaldh.

Något som med åren blev något av en "vana" för mina morföräldrar var att i julklapp och födelsedagspresenter ge oss barnbarn olika förmånliga konton i Handelsbanken, där de sedan satte in pengar åt oss. Ett av de konton de öppnad åt mig, har jag faktiskt fortfarande kvar - och använder det nu som lönekonto.
När jag vid min morfars bortgång ärvde en mindre summa pengar som jag ville placera, pratade jag med en av Postens rådgivare (detta var på den gamla goda tiden, då Posten även erbjöd olika banktjänster och även hade en egen bank - Postbanken, som sedan togs över av Nordea), eftersom jag då var fast anställd inom Posten och därmed bland annat hade gratis rådgivning som "yrkesförmån".
Rådgivaren ville förstås att jag skulle flytta över samtliga mina bankärenden till Postbanken - lönekonto, VISA-kort och så vidare. Jag bad dock att få räkna på detta och bad om uppgifter vad de tjänster jag hade hos Handelsbanken skulle kosta hos Posten. Jag kom fram till att det skulle kosta mig 200-300 kronor mer per månad att byta bank! Så det blev förstås aldrig aktuell, även om det är frågan om ganska små summor.

Emellanåt brukar jag göra mindre genomgångar av min ekonomi, kolla upp om jag kan spara in på de löpande utgifter man har - telefoni, försäkringar, bank, el och så vidare. Vissa av dessa brukar jag emellanåt ändra på, eftersom man märker att priserna kan ha ändrats - men det enda jag aldrig ändrat mina rutiner för är faktiskt bankärendena! Jag har aldrig haft anledning. Hos Handelsbanken har jag nu internettjänst, telefontjänst, VISA-kort, lönekonto och ett sparkonto, men det enda jag betalar är ett par hundralappar per är för VISA-kortet (som nu dessutom är kostnadsfritt medan jag pluggar). Det är faktiskt inte en enda bank som lyckats klå dessa priser. Enda gången jag varit "otrogen" mot Handelsbanken var när jag för ett antal år sedan tog ett lån och fick ett medlemslån hos Nordea med runt 6% ränta. Trots att jag får betala 15 kronor per månad för överföring att amorteringen till ett konto i Nordea, lönar det sig ändå att ha lånet där istället för att flytta det till Handelsbanken.
Postens rådgivare frågade mig lite retsamt om det var för att min morfar varit chef inom Handelsbanken som jag inte ville byta bank, men riktigt så är det förstås inte. Skulle någon bank kunna "klå" Handelsbanken skull jag faktiskt byta! Men de flesta banker tar småsummor i betalning för många av sina tjänster, medan Handelsbankens uttalade policy är att gör man sina ärenden själv, ska man heller inte behöva betala för dem! Vissa banker tar alltså betalt för till exempel internettjänster - vilket inte Handelsbanken gör.
Den enda gång jag faktiskt reagerat på Handelsbankens avgifter, var en gång när jag skulle växla in en större mängd mynt - till en summa på runt 700 kronor - till sedlar. Då tog man plötsligt en avgift på runt en 50-lapp för arbetet. Om jag inte satte in pengarna på ett konto i banken förstås - då slapp jag avgiften! När jag då frågade kassörskan om jag verkligen var tvungen att först fylla i en "insättningslapp" och sedan en "uttagslapp", låta henne först räkna alla mynt och sedan göra ytterligare ett moment - att knappa in både insättning och uttag i datorn - då skrattade hon lite förläget, så räknade hon mynten och gav mig motsvarande summa i sedlar... :)

Läser idag att Handelsbanken är den bank som senaste åren haft flest nöjda kunder och det är kanske inte så konstigt trots allt. Min morfar skröt alltid med att "hans" bank alltid varit den bank som klarat sig bäst i ekonomiska kriser, sällan hamnat i blåsväder för löjeväckande skyhöga bonusar och så vidare. Och han hade nog till stor del en poäng i det... Själv kommer jag säkerligen fortsätta vara lojal med "min morfars bank" ett bra tag till. :-)

Källor: E24 1 SvD 1

Bilderna lånade från Tagga ner och UppdragCity

Tore Browaldh

Det börja sakta gå i riktningen att jag nu ser slutet på studietiden, även om jag förstås har några månader kvar. Jag försöker att inte ta ut något i förskott, även om jag nu känner mig skapligt säker på den astronomiska navigeringen. En stor frustration jag känt - och framförallt att jag blir irriterad på mig själv - är alla slarvfel jag gör när jag sitter och pluggar inför tentorna. Förmodligen är det just dessa fel som gjort att jag stupat på de förra tentorna också!
Det är många delmoment för att komma fram till ett slutresultat och ett litet, litet fel någonstans gör att svaret på uppgiften kan bli helt galet! Det är ju just därför så viktigt att man gör rätt, men så irriterande när man kommer på sig själv med att slarva! Förra gången jag skrev positionsbestämningstentan, hade jag gjort precis allt rätt - fram till jag skulle läsa av positionen i skalan man har i kanterna på sjökorten. Då läser jag av helt uppåt väggarna och placerar positionen på norra istället för södra halvklotet. För det första otroligt klantigt - och för det andra fantastiskt irriterande när man ju i grunden faktiskt vet hur man ska göra!
Men att snart slippa skolbänken känns som en otrolig befrielse! Att återigen ha en skaplig ekonomi, att kunna koppla av när man är hemma, att inte längre ha en arbetsvecka på 60-70 timmar.... Sen finns det förstås saker i studentlivet man kommer att sakna också, men fördelarna väger trots allt upp nackdelarna med att börja jobba igen!
Nästa tisdag går sista tentan och jag hoppas innerligt att jag då inte gjort några som helst slarvfel på tentorna, eller åtminstone inte större slarvfel än jag ändå får godkänt.

Som alltid - tycker åtminstone jag själv - tycks årstidsskiftena alltid gå fruktansvärt fort! På våren hinner man ofta knappt blinka innan allting är utslaget och grönt från att man knappt kan se knopparna på träden. Detsamma tycks ske på hösten, fast baklänges. Från att relativt nyss ha varit sensommargrönska, börjar man nu ser mer och mer av sprakande höstfärger!
Visserligen är det väldigt vackert, så jag tänker inte direkt klaga. Men det känns samtidigt alltid lite vemodigt när hösten kommer på sätt och vis, mycket beroende på att min - som mångas andra - favoritårstid råkar vara just sommaren. September och större delen av oktober går trots allt an, det är månader som kan vara väldigt vackra - men november klarar jag mig bra utan! Det enda som då får mig att "stå ut" är att man har december med allt vad den månaden innebär att se fram emot.
Det som istället känns rätt märkligt - för att inte säga absurt - är att vi redan i augusti får diverse reklamutskick för olika julevenemang, -tjänster och -saker att dela ut när jag hoppar in på Posten! Och så sent som igår såg jag första annonsen i Östran om julbord här i Kalmar. Är inte det lite väl tidigt?! Man hinner ju bli trött på julen redan innan första advent!!

Idag har jag i alla fall njutit av en fantastiskt fin höstdag, trots jag också behövt plugga en del. Det har visserligen blåst en del, men ändå varit 16-17 grader i solen så sitta inomhus hela dagen har känts snudd på kriminellt. Så det blev en längre promenad på Svinö innan jag slutligen slog mig ner med skolböckerna under ett par timmar på eftermiddagen.
Nu är skolböckerna lagda åt sidan och jag ska ha en lugn söndagskväll i soffan. Några vändor blir det förstås till tvättstugan - jag konstaterade att jag tog min sista rena kalsonger i morse - men det är också all nytta jag tänker göra ikväll förutom att laga middag. Som alltid när jag knatar iväg för att boka tvättid, hoppades jag nästan på tvättstugan skulle vara fullbokade så att jag själv slapp tvätta. Men så var det förstås inte - och någonstans vet jag givetvis att gör jag det inte idag, måste jag göra det någin annan dag. Så jag skjuter bara bekymret framför mig. En av de hushållssysslor jag verkligen avskyr är att tvätta, det tar verkligen knäcken på mig! Så jag väntar verkligen in i det sista med göra detta - men förr eller senare kommer man ju till den punkt att man helt enkelt bara måste masa sig iväg till tvättstugan med tvättkorgen i högsta hugg... Och ikväll är det just en sådan kväll.

Bilderna lånade från Blå advertising och GU

Slutligen är åtminstone första delen av astrokursen avslutad och godkänd. En del i det hela är att hantera en sextant (som syns på bilden till höger) och vi har en mindre "uppkörning" för att visa att vi kan hantera denna. Med denna mäter man helt enkelt en himlakropps höjd över horisonten och utifrån höjden kan man sedan räkna ut var på världshaven man befinner sig. Uträkningarna är en lång rad sinus- och cosinussatser och för att få en något sånär tillförlig position behöver man ta minst tre sol- eller stjärnhöjder.
Men nu är som sagt första delen avklarad och jag är godkänd på sextant-delen. Nästa torsdag kommer en av de större tentorna och jag är nu i full gång att repetera och åter repetera för att förhoppningsvis sätta tentan denna gång. Jag har ju försökt flera gånger tidigare, men hamnat långt, långt ifrån gränsen för godkänt. Men har jag med åsnas envishet bestämt mig för att jag ska lyckas! Och jag tycker mig börja få relativt bra grepp om det hela faktiskt. Det jag kan fallera på är att det är så otroligt många moment för att komma fram till slutresultatet och i slutändan en position, att man riskerar att göra fel många gånger om på vägen dit. Just dessa tentor är faktiskt de enda gånger som tentavakterna i princip fått rycka tentan ur handen på mig när tentatiden är slut! Man behöver många gånger exakt de fyra timmar som ges för en tenta - och helst skulle man behöva en eller ett par timmar till för att vara hyfsat säker på att hinna med utan att känna sig stressad. Men just därför känns det förstås också bra att plugga så mycket som möjligt innan tentan så att allt sitter...
Jag har nu frånsagt mig rätt mycket jobb både denna vecka och nästa för att helt enkelt hinna plugga så mycket som möjligt fram tills tentorna går av stapeln. Sedan terminsstarten har jag haft inställningen att jobbet absolut inte får hå ut över skolan, att jag i första hand ska hinna med pluggandet. Och hitintills har det funkat bra, jag tycker jag hunnit med det jag ska! Att jag sedan ligger rejält efter i psykologin - vilket jag faktiskt gör - har med helt andra saker att göra. Jag har nu haft en smärre "dust" med internetbokhandeln jag beställt kurslitteraturen ifrån; de har nämligen långt ifrån levererat böckerna så snabbt som de lovat. Så som plåster på såren har man nu lovat att bjuda på den dyraste boken - som koster cirka 1200 kronor! Emellanåt lönar det sig att klaga med andra ord. :-)

Bilderna lånade från National Yacht club

Det var inga muntra miner när TV:n slogs av och lamporna släcktes för kvällen i den lindqvistska studentlyan igår kväll! Jag hade verkligen hoppats och trott att de röd/gröna skulle vinna valet igår, även om jag visste om att det var otroligt jämnt. Personligen har jag tyckt Alliansen gjort bort sig lite för mycket för att de skulle kunna behålla makten ytterligare en mandatperiod - men uppenbarligen fanns det lite för många som inte höll med mig på den punkten! Samtidigt är det ju så här det är i en demokrati, så det finns inget annat att göra än att respektera och smälta valresultatet förstås.
Det som känns allra märkligast och svårast att smälta är givetvis att Sverigedemokraterna fått inte mindre än 20 mandat i Riksdagen! De var till och med några tiondels procent större än Vänsterpartiet när jag slog av valvakan igår kväll - om det sedan blev slutresultatet har jag dock inga siffror på just nu.
Hur det sedan kommer sig att så pass många röstade på detta parti kan man självklart diskutera i oändlighet. Många har garanterat främlingsfientliga åsikter och väljer därav SD, förstås. För andra är det säkert inget annat än en protest för att man inte ser något annat alternativ till de etablerade partierna. Man röstar inte helt enkelt inte för något - man röstar mot något. Sen återstår att se om SD går samma öde till mötes som Ny Demokrati gjord på 90-talet, de gjorde ju ett kanonval första gången de ställde upp för att sedan åka ur Riksdagen med buller och bång nästkommande val.
Redan tidigare har det ju diskuterats om man skulle utlysa nyval i den situationen att SD skulle få en vågmästarroll. Hittills har jag själv inte hört någon debatt om det under dagen, men det kanske är en diskussion som kommer med tiden, vem vet?! Miljöpartiet har ju nobbat Reinfeldts inbjudan till samarbete - vilket jag själv i och för sig tycker är bra - så man undrar ju då vilket parti Moderaterna kan tänka sig att samarbeta med för att få majoritet? Eftersom de hävdar att SD är uteslutet...
Jaja, den som lever får se hur det hela slutar. Det kommer ju garanterat att visa sig. :-)

Jag var faktiskt nära att att börja gapskratta när jag nyss gick igenom mejlen. Inte för att det egentligen känns så roligt, utan snarare att det hela blev en ganska ironisk situation.
Jag hade nämligen fått svar från försäkringsbolaget kring rutinerna när jag nu ska lämna in mopeden för reparation sedan den återfanns i fredags. Jag hade mejlat och frågat om det hade några åsikter kring vilken verkstad jag anlitade för reparationen, eller om jag kunde bestämma det helt själv. Svaret löd att man här i Kalmar har samarbete med - *trumvirvel* - Däckhuset (!!!) för den här typen av reparationer.
Jag visste själv inte om jag skulle skratta eller gråta! I nödfall får jag väl svälja min stolthet och gå dit, men det gör jag dock inte i första taget. Så jag har nu bett om ett alternativ! En möjlighet är självklart - eftersom jag ändå ska lämna in den för ett antal garantireparationer - helt enkelt tar den till verkstaden i Nybro, så får de göra både garantireparationen och reparationen för försäkringen. Det råkar nämligen vara samma verkstad som tog hand om mitt försäkringsärende i samband med att förra mopeden återfanns och skulle besiktigas och den gången var mitt val av verkstad inget som försäkringsbolaget motsatte sig.
Men får nog säga att jag blev aningen irriterad på den verkstad som jag normalt brukar anlita och där jag hitintills varit väldigt nöjd med bemötandet! Innan jag bestämde mig för att köpa mopeden mejlade jag dit och frågade om de åtog sig kinesiska märken, eftersom jag vet att inte alla verkstäder gör det. Svaret var svårt att misstolka; "klart vi gör det, inga problem!", löd det. När jag nu ringde och frågade om de var villiga att ta hand om försäkringsärendet, var tonen en annan. Visserligen var de inte otrevliga på något sätt, men några kinesiska mopeder var de minsann inte villiga att ta in i verkstaden! Jag påpekade att det var motsatsen till vad de sagt i somras och de gjorde det enkelt för sig genom att skylla på någon sommarvikarie som inte längre jobbade kvar.
Så jag får nog snällt acceptera att jag får försöka baxa iväg mopeden till Nybro, eftersom jag förmodligen ändå måste ta dit den för garantireparationen i situationen av att försäkringsbolaget inte löser in mopeden. Så det blir till att försöka låna en bil och en släpkärra och sedan åka iväg de knappa fyra milen till verkstaden...
Men löser man nu in även denna moped, kommer det inte bli fler mopeder för min del - det är faktiskt en sak som är säker! Det är bara 2-3 månader till jag möjligen är i behov av den innan jag sedan sticker till sjöss - och därefter kommer det vara bil som gäller när jag väl börjar jobba "på riktigt". Så det känns bara dumt att lägga pengar och besvär på ytterligare en moped. Det har trots allt varit något jag köpt för att det är ett billigt alternativ till buss och bil nu under studietiden och inte något jag känner är ett bra alternativ till bil när jag väl har en normal inkomst igen.

AB 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 DAG 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8
DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 EX 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10
SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10

Bilderna lånade från Djupt inuti och Waltraud Fais-Månsson