Av någon ytterst märklig anledning, finns det få saker som jag uppskattar så mycket som att komma hem och veta att jag inte har någon panik i säng - utan snarare att det är bra att komma i säng sent. När jag vet att det är bra att sitta uppe ett tag för att jag faktiskt behöver vrida lite på dygnet.
Just så är det när jag ska börja jobba nattskift. Jag gör som minst tre nätter på rad efter ordinarie schema och brukar alltid sitta uppe ett bra tag kvällen innan jag ska göra första natten. Genom detta vet jag att jag börjar vrida så smått på dygnet och att redan första natten blir aningen lättare att genomlida. Jag brukar ofta blir sittande uppe till framåt 2-3 på natten innan första nattskiftet... Och jag kan verkligen njuta av det!
Jag är alltid ledig dagen innan jag gör första nattskiftet och brukar passa på att göra diverse ärenden den dagen. Att sedan komma hem, korka upp en kall öl och dråsa ner framför TV:n eller datorn och veta att jag inte behöver ha någon som helst stress att komma i säng är på något sätt en magisk känsla. Då vet jag att det till och med är ett plus om jag håller mig vaken ett tag och börjar ställa om dygnet en aning. Jag vet att ju senare jag kommer i säng, ju bättre är det! För ju senare jag kommer i säng, ju längre sover jag - och ju lättare blir det att hålla sig vaken under det kommande, första nattskiftet.
Är jag ledig istället, kommer ofta tankarna kring att jag kommer ställa om dygnet alldeles i onödan, att jag förr eller senare kommer få svårt att ställa tillbaka dygnet igen. Men när jag vet att jag har kommande nattskift framför mig, är det ingen skada skedd om jag sover halva dagen.
Säkerligen kan en och annan tycka att det låter märkligt - för att inte säga tragiskt - att jag sitter uppe till långt frampå morgonen med en öl i handen och tittar på film eller knappar på datorn, Men det är jag i så fall faktiskt villig att bjuda på. Det är något jag faktiskt kan njuta av och nästan känna någon form av märkligt vemod när jag märker att det är dags att faktiskt tvinga sig i säng av ren utmattning,
När situationen istället är den omvända och jag vet att jag måste i säng i skaplig tid för att orka upp tidigt - då är inte förhållandena lika roliga!
När jag vet att klockan är ställd på halv fem, att jag måste gå hemifrån runt kvart i sex för att komma i tid till jobbet kommer det någon form av obehagskänslor kring att gå och lägga sig! Då känner jag plötsligt en press att ja måste sova för att orka upp tidigt morgonen efter - trots att jag egentligen vet att jag klarar en arbetsdag på några få timmars sömn.

Det är när det inte är någon press att komma i säng, när jag vet att att jag inte kommer att bli lidande av att sitta uppe länge som jag mår som bäst på något märkligt sätt.
Då unnar jag mig lite extra gott att äta, något gott att dricka och sedan blir jag sittande framför TV:n eller datorn i åtskilliga timmar.
Men vet jag att jag måste upp en viss tid, fylls jag istället av någon märklig form av oroskänslor som kan vara ganska svåra att stävja.
Under dessa nätter, innan jag ska börja göra nattskift får jag otroligt mycket gjort. Då är det sådant som ska göras via internet som blir gjort; annonser som ska läggas ut, blogginlägg som ska skrivas, mejl som ska skickas och så vidare. Allt sådant knappas plötsligt iväg i en väldig fart. Trots att jag även i normala fall tillbringar ganska mycket tid framför datorn, är det först när jag "måste" sitta vid datorn för att hålla mig vaken som dess saker blir gjorda.
Under dessa frivilliga vaknätter går det åtskilliga flaskor öl, någon chipspåse och en del annat snacks och drickbart för att hålla sig vaken. Emellanåt lockas man av tanken av någon lång, blöt och härlig krogsväng för att hålla ångan uppe dessa nätter, men det är sällan det har klaffat så pass bra.
men det är någon viss känsla i att slå sig ner vid sovrumsfönstret och sedan se det ena fönstret efter dwer andra på andra sidan gatan släckas ner! Den ena efter den andra som kryper i säng, medan man själv är vaken ett tag till. Just så här, mitt i veckan, tänker man lite extra på dem som ska upp tidigt, medan man sjölv faktiskt kan sova en stor del av dagen om man vill.
Ibland kan jag faktiskt sakna att jobba kontorstider, samtidiggt som det inns en stor charm i att jobba oregebundna tider. Det finns jobb otroligt mycket man får, som akldrig skulle förekomma om man hade kontorstider. Hur många med 8-5-jobb är lefiga mitt i veckan och kan t sovmorgon en fredag? Inte särskilt många, eller hur?! ;-)

Bilden lånad från Anna Drott, Bad Kidney