Det finns alltid vissa stående kommentarer man får när man talar om var man jobbar någonstans. För mig som polisanställd, får man ofta höra saker som "Oj, arrestera mig inte" eller "Var det därför jag kände igen dig?" och syftar på att man kanske blivit gripen någon gång. Sen har man alltid den andra sidan, som istället vill väcka diskussioner om vad man kallar "fascistpoliser" eller poliser som begår grova tjänstefel och varför så få åtal och fällande domar finns mot poliser som begår brott.
Själv börjar jag emellanåt tröttna på de diskussioner som ofta förs kring de poliser/polisanställda som begår fel och brott. Kanske inte på att diskussionerna förekommer, men vad de innehåller och att man ofta stirrar sig blind på siffror.
Därmed inte sagt att jag på något som helst sätt försvarar poliser/polisanställda som till exempel begår brott. Detta är förstås helt oförsvarbart. Om en person som begått ett brott dessutom är polisanställd, är det inget annat än en försvårande omständighet - och inget som ska göra att man har lättare att komma undan straff. Det man däremot ibland glömmer är att många anmälda handlingar inte ens visar sig vara brott. Det kan vara saker som mycket väl är felaktiga och rent idiotiska, men som inte är kriminella. Poliser som kläckt ur sig saker mot någon som givetvis är helt förkastligt, men som inte går att åtala någon för. Men man fortsätter stirra på siffror och inte vad anmälningarna faktiskt handlat om.
Man ska också komma ihåg att poliser inte är mer än människor och att poliser emellanåt hamnar i pressade situationer, där man måste ta blixtsnabba beslut. Situationer där vapen är inblandade eller som kan vara hotfulla på andra sätt. Det är inte alltid man handlar rationellt som människa i sådana situationer - det är däremot ofta det blir fel. Det är lätt för en utomstående att vara fördömande, men hade man själv varit i samma situation kanske många handlat likadant. Och det är säkerligen saker man i vissa fall tar hänsyn till när åtal inte väcks eller poliser går fria. Sen kan man i det oändliga diskutera vad som är rätt och fel. Och som sagt: jag försvarar inte dem som begår fel eller brott, men anser att det emellanåt kan finnas förklaringar som glöms bort när detta diskuteras.

Men när man hör om poliser och polisanställda som mer eller mindre missköter sig rent uppsåtligen, då blir jag bara förbannad. Ikväll kommer Uppdrag Granskning handla om stälder från gods som polisen beslagtagit.
Enligt programmet ska Rikspolisstyrelsen de senaste åren betalat ut ersättningar på 334.000 kronor för förkomna saker som man från början beslagtagit. Bara i år ska 125 personer ha anmält att det försvunnit pengar och värdesaker från polisens beslag eller från arrester.
Okej, det är inga jättestora summor det är frågan om. Det rör sig ett snitt på 66.800 kronor per år de senaste fem åren. Men enligt programmet, ska det i flera av dessa tillfällen bevisligen varit poliser som stulit saker! Och det är självklart totalt förkastligt. Man kan inte ha som yrke att gripa bland annat tjuvar om man själv är en tjuv, det går liksom inte ihop. Precis som att man som anställd inom skatteförvaltningen inte ska ha svart arbetskraft eller en lapplisa parkera fel, så ska en polis inte begå brott.
Av de 28.000 anställda som finns inom polisen finns det självklart en och annan som borde ha något annat yrke. Rötägg finns det överallt, det kan man nog inte komma ifrån, men inom vissa organisationer och myndigheter är det extra allvarligt med anställda som missköter sig.
Om det verkligen ÄR stölder bakom alla dessa anmälningar och ersättningar som betalats ut har jag ingen aning om. Det kan självklart vara regelrätta misstag också. Misstag som vem som helst kan begå. Men när det rör sig om så många fall som det faktiskt tycks göra, har jag svårt att tro att det bara går att skylla på misstag och den mänskliga faktorn. Jag hoppas att man kan komma på sätt att komma åt detta svinn!

KÄLLOR: AB, SvD, SVT 1, 2

Bilderna lånade från Standby, Shoppinggatan