När jag började skolan i mitten av 80-talet, visste man knappt vad en dator överhuvudtaget var, än mindre en mobiltelefon. Jag har ett minne av en artikel i Kamratposten när jag gick på mellanstadiet, där man skrev något i stil med att "i framtiden kan du behöva kamma dig innan du pratar i telefon, för då kanske den andre ser dig på en skärm".
Jag tyckte förstås det lät som taget från någon science fiction- film! Att det bara några år senare skulle vara en självklarhet att kunna göra just detta trodde i alla fall inte jag själv.
Helt plötsligt har man nästan slutat skriva pappersbrev och vykort till varandra, man skickar inte längre in en filmrulle för framkallning för att sedan få ett paket pappersbilder med posten. Istället har man bilderna digitalt i datorn eller på mobilen - och vill någon annan se bilderna skickar man ett mejl eller MMS.
Själv går jag ytterst sällan hemifrån några längre stunder utan att ta med mig mobiltelefonen och reser jag bort, ja då åker oftast min bärbara dator med i bagaget också. Det allra mesta kan man plötsligt sköta elektroniskt via nätet och någon som levde för 50 år sedan skulle förmodligen tro sig kommit till en annan planet om han/hon vaknat upp från de döda nu...

Nejdå, jag tänker inte vara någon bakåsträvqre och säga att utvecklingen är av ondo, jag är snarare "lagd" åt andra hållet. Ibland hör man kommentarer om att "det har ju funkat förr" som argument till att inte ha till exempel mobil eller internet.
Jovisst har det det, men å andra sidan kan du använda det argumentet om vilka teknaliteter som helst. Det fanns säkert personer som sa exakt samma sak när TV:n, radion, videon, kylskåpet och elspisen kom.
För även om det har funkat förr, ska man heller inte förringa saker som kan underlätta tillvaron på oliksa sätt. Då blir man verkligen en bakåtsträvare. Däremot ska det heller inte gå för långt åt andra hållet heller. Att msn, Facebook och liknande tillåts överta att rent fysiskt umgås med folk, att man inte ens kan gå ut med soporna utan att ta med sig mobilen.
För visst blir många saker väldigt mycket enklare, när man inte längre är beroende av ett telefonjack för att kunna ringa eller man måste skicka precis allt i pappersform eller tillbringa timmar i telefon för att ringa runt och jämföra priser på olika saker.
Men det är ju också en väldig skillnad nu om man jämför för bara några år sedan. Alla de teknologiska saker vi omger oss av idag vågade man knappast drömma om att man skulle äga för 15 år sedan. Ibland leker jag med tanken hur långt den teknikska utvecklingen faktiskt kan gå? Hur ser det ut om ytterligare 40-50 år med tanke på vad som skett de sista decennierna? Finns det någon gräns för hur långt utveklingen kan gå?

Bilden lånad från Norrtälje kommun, Watblog