Det är verkligen märkligt vad man påverkas av vädret! Det är inte mycket som behövs för man snabbt ska känna sig gladare och piggare och en helt ny kraft och styrka att ta tag i saker och ting.
Sista dagarna tycks våren mer och mer tagit ett fast grepp om Kalmar och vi har haft solsken och åtskilliga plusgrader ute. Idag måste det blivit nytt rekord, med i runda slängar kring åtta plusgrader ute!
Snötäcket har sakta börjat ge vika och man kan faktiskt från dag till dag se stor skillnad i mängden snö på marken. Det är ett ständigt porlande och droppande från alla håll och det är väl inte en dag för tidigt att snön sakta börjar försvinna.
Ett litet bakslag tycks vi få imorgon - tyvärr - då man pratar om ett nytt snöoväder som kommer in. Värst drabbas östra delarna av Svealand, liksom Dalarna och Gävleborg där man räknar med uppåt en decimeter nysnö. Fast här i Småland - liksom Skåne och Östergötland - kommer istället främst som regn eller snöblandat regn. Det är väl inte direkt vad man vill höra just nu, när det äntligen börjar bli vårlikt! Men man får säkerligen vänta sig detta en stor del mars och kanske även april, då det kan vara bra nog nyckfullt väder.

Man får väl acceptera att man är ganska bortskämd ändå, som klagar över "lite snö". När jag slog upp tidningen imorse, var det första man såg bilder från jordskalvet i Chile. Det har tydligen blivit ganska stor ödeläggelsen, även om det bara är en bråkdel så många dödsoffer som på till exempel Haiti.
Själv påmindes jag återigen om vilken skyddad värld man ändå lever i i trygga Sverige och vad relativa ens problem är. Kan tänka mig att man både på Haiti och i Chile just nu hade varit glada om deras tåg försenats på grund av några decimeter snö och inte ett kraftigt jordskalv.
Visserligen hjälper det inte dem om jag "struntar i mina egna problem" - och man ska absolut inte förringa de bekymmer man själv har bara för att "det finns dom som har det värre". För är det något som verkligen kan reta gallfeber på mig, så är det när folk säger så - och sonika vägrar att försöka lösa eller ta tag i sina egna bekymmer för att det finns dom som har det värre. Men man ska heller inte klaga i onödan och man ska också vara medveten om hur bra man har det trots allt...

Igår var jag så bjuden på 40-årsfest ute på Öland. Jag satt under kvällen och räknade efter - och insåg att det var 17 år sedan jag sist var på en 40-årsfest. Då var det min pappa som fyllde 40 och jag minns vad gammal jag tyckte att han var! Jag själv var 15 år och ansåg att den mest lämpade presenten till pappa hade varit en rullator - eller möjligen en käpp.
Nu är det många i ming egen bekantskapskrets som är kring 40 och till och med en bra bit över 40 - och själv anser jag dem inte vara särskilt gamla. Jag menar; gammal är man väl först vid 70, eller?! ;-)
Men det hann dock bli något av en utmaning att ta sig dit, kan jag säga! Jag skulle köra in till stan, därifrån samåka med några andra till Färjestaden för att därifrån åka buss till festlokalen. Min egna tanke var att ta en sväng på stan innan, så jag hann förbi på Apoteket och dessutom äta litegrann innan.
Väl ute vid mopeden inser jag att låset som jag låst fast mopeden i cykelstället med kärvar. Jag ruckar och krånglar med nyckeln för att få upp det - med slutresultatet att jag tar i för mycket och nyckeln går av! Jag står där med halva nyckeln i handen och andra halvan sitter kvar inne i låset. Febrilt börjar jag pilla för att försöka få ut den halva nyckeln ur låset - utan att lyckas alls. Jag hämtar verktyg och börjar helt enkelt skruva isär låset, ihop om att det kunna få upp det på det sättet - men det lyckas inte heller.
Jag blir sur, förbannad och irriterad och märker hur klockan börjar ticka iväg. Låste var sönderplockat så långt det bara gick, men mopeden satt fortfarande fast i cykelstället. Till slut inser jag att jag inte har någon annan lösning än att helt enkelt knipsa av låset. Efter visst ringande, lyckas jag låna en bultsax och knipsar av kedjan. Där fick jag köpte ett kraftigt lås och får nu investera i ett nytt. Visserligen är de inte så värst dyra, man kan få ett för runt 300 kronor - men förargligt är det ju i alla fall.
Så aningen sen flåsar jag slutligen iväg, men resten av kvällen blev trots allt bra! Om inte annat känns det i tinningarna idag kan jag meddela...

AB 1, 2, 3, 4, 5 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 VG 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10

De anställda på sjukhemmet Hagalid i Timrå har fått nya kostdirektiv uppifrån. Reglerna innebär att varje boende maximalt ska få två koppar kaffe, 2,5 deciliter mjölk och två frukostbröd per dag. Redan tidigare har det dragits in på julmiddagar, midsommarfester och påskfirande - och nu även detta.
Jag vet inte om man ska skratta eller gråta! Min första spontana reaktion när jag läste detta var det måste vara ett skämt. Men så tittade jag i almanackan och insåg att det är en månad kvar till första april - med andra ord inget aprilskämt.
Det finns en stor anledning till att jag sjävl grämer mig lite för att bli gammal - och det är helt enkelt för att man tycks bli totalt livegen och helt utelämnad till samhällets välvilja att ställa upp. Om man inte har pengar och kan betala för sig vill säga, det tycks vara enda lösningen.
Som jag ser det, är grundidén med det svenska välfärdssystemet att vi mot det höga skatter vi har ska få en vård med bra kvalitet - och då bland annat en bra vård som gammal. Men som det ser ut idag - lite krasst - tillåter man att internerna på våra fängelser får kosta mer än pensionärerna på äldreboendena. Jag säger inte att fångvården ska vara inhuman - men visst är det vridet när de som misskött sig som mest får ha det bättre än dem som jobbat och skött sig hela sitt liv?! Då är något fruktansvärt galet.
Själv får man väl hoppas på att man kommer få en så bra ekonomi som gammal att man kan betala för sig på något privat boende istället, det är väl dit politikerna vill att vi ska komma...?!

AB 1

Jag var inte särskilt gammal när Tjernobylkatastrofen inträffat 1986, men minns det hur väl som helst ändå. Framförallt allt prat om vad man fick äta och inte fick äta efter olyckan. Bär och svamp skulle man låta bli, liksom Östersjöfisk.
Själv har jag alltid tyckt att kärnkraften ska avvecklas och att man istället skall utveckla andra sätt att urvinna el. Självklart måste man först ha ett bra alternativ, men sedan avveckla reaktorerna helt. Även om kärnkraft inte släpper ut några föroreningar, så blir ju konskvenserna ödesdigra när en olycka väl händer - och sådant kan man aldrig till 100% gardera sig emot hur mycket säkerhet man än omgärdar kärnkraftverken med.
Så jag hoppas man med tiden kommer dithän, att man hittar ett bättre alternativ än kärnkraft. Det är det absolut säkraste sättet att gardera sig mot fler olyckor...

AB 1

Så har det hänt något som det var otroligt länge sedan jag upplevde sist! Nämligen att jag blev svettig av att gå på stan. Från att ha varit kallt och snöigt, är det nu flera plusgrader och solsken utanför fönstren - och inte en kotte tycks klaga det allra minsta. För det är verkligen inte helt fel med att det äntligen blir lite vårkänsla ute - det är inte en dag för tidigt!
Och från att för en vecka sedan pepprats med varningar om snöfall och rekordkyla, peppras man nu istället med varning för fallande istappar och snö från taken.
Förra helgen dog och skadades folk för att det vräkte ner snö - idag har folk skadats av fallande isblock.
I Norge har det till och med gått så långt att p-vakter ålagts att bötfälla fastighetsägare som inte håller efter snö- och isröjning ordentligt. Undrar bara hur man bötfäller en istapp eller snöhög??
Nejdå, skämt åsido - då lapplisorna ser en istapp utmed någon husfasad fotar de denna och bär sedan beviset med sig in till kontoret. Därifrån skickas det sedan en räkning....
Personligen föredrar jag trots allt tö och slask framför snöoväder! Framförallt nu, efter denna långa, kalla och ihärdiga vinter. Dessa plusgrader som vi haft - åtminstone i Kalmar - sista dagarna har varit mer än välkomna! Och själv känner jag mig redan mycket piggar och fylls av en märklig energi bara av att se solen utanför fönstren. Det har nu till och med gått så långt att solglasögonen åkt fram!! :-)
Även denna helg kan man läsa om åtskilliga varningar för kaos i trafiken - men nu på grund av kombinationen av nästa väderomslag och att sportloven börjar. Så återigen: tur man inte ska ut på vägarna. ;-)

Den här helgen kommer minst sagt bli hektisk! Men inte så mycket på grund av skolan, utan på grund av nöjen - tro det eller ej! För visst är det märkligt att från att vissa helger inte ha något inplanerat alls, eller få inbjudningar till nånting så är jag denna helg bjuden på inte mindre än tre födelsedagsfester! Två ikväll och en imorgon. Så det kommer bli svårt att hinna med nästan. Ikväll går jag från en fest till en annan och imorgon bär det av ut till Öland på nästa fest.
Men detta är inget jag klagar på! Nu får jag ju med besked möjlighet att slappna av istället, något som ju faktiskt kan behövas inför den stundande tentaveckan. Och efter den bör man väl egentligen behöva marinera levern en gång till för att komma på rätt köl igen.*skratt*
Nej, riktigt så illa är det inte. Men hur illa det än låter så kan man ju faktiskt ibland nästan riktigt längta efter en blöt kväll när man haft det jäktigt en period. Trots allt är det ett ganska effektivt sätt att slappna av.
Men å andra sidan är det inget jag vanemässigt tar till när jag är stressad. Det värsta man kan göra är ju att ta till alkohol för att dämpa att man inte mår bra eller stressad - det är ju rent av livsfarligt...

Men trevlig helg på er alligop, nu ska jag börja byta om inför kvällens övningar!! :-)

AB 1, 2, 3, 4 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 GP 1 SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 VG 1, 2

Enligt islamsk sed får man inte avbilda Muhammed alls. Men ni minns väl vilket rabalder det blev när danska tidningar publicerade karikatyrer på Muhammed?! Det är ju något man tycka skulle varit osmidigt och olämpligt om dessa tidningar gavs ut i muslimska länder. Men nu ges de i första hand ut i Danmark, där man har yttrandefrihet. Så jag har trots allt lite svårt att förstå den otroligt starka reaktioner som kom efter publiceringen.
Man hade kunnat reagera, begärt en ursäkt men sedan hade det kunnat vara bra därvid.

Nu har i alla fall Politiken - en av de tidningar som stod bakom publiceringen - gått ut med en ursäkt för publiceringen. I uppgörelsen avsäger sig Politiken inte rätten att åter trycka teckningarna, och tidningen ber inte heller om ursäkt för publiceringen av bilderna som ursprungligen trycktes av tidningen Jyllands-Posten. Ursäkten gäller den kränkning som muslimer kan ha känt - och det är tillräckligt, säger den saudiske advokat som representerat åtta muslimska organisationer som i sin tur represtenerar cirka 95.000 muslimer. Advokaten Faisal Yaman kallar det modigt av tidningen att be om ursäkt, även om det aldrig var tidningens avsikt att såra.
Förlikningen kritiseras dock på bred front av de politiska partierna liksom flera andra tidningar. Politikens chefredaktör Töger Seidenfaden anser inte att tidningen sålt ut yttrandefriheten med uppgörelsen. Kanske kan den minska en del av spänningarna och förbättra relationerna mellan danska medier och den muslimska världen, säger han.

DN 1 POL 1, 2, 3, 4, 5, 6 SvD 1 VG 1, 2, 3

I eftermiddags kändes det som jag nästan var på väg att ge upp, det tog nästan stopp med vad jag kände att jag orkar kan jag säga! För någon som aldrig pluggat på högskolan kan det kanske vara svårt att sätta sig in i hur betungande det kan vara emellanåt att banka in alla nya kunskaper i skallen hela tiden. Men efter en föreläsning och sedan pluggande på egen hand i några timmar kände jag att "nu får det vara nog".
Nejdå, jag tänker absolut inte hoppa av utbildningen nu, med bara några månader kvar till examen - så puckad är jag inte!! Men jag kände till sist, att nu är det ingen idé att jag sitter längre, lutad över böcker och räkneuppgifter - jag kommer helt enkelt inte få in mer i skallen. Så jag gav sonika upp och tog istället en välbehövlig promenad på stan för att sedan bege mig hemåt. Och det kändes verkligen välförtjänt!! Ibland måste man liksom koppla bort allt för ett tag - hur mycket man än har att göra.
Även imorgon tänker jag ta kortdag, även om det kommer bli några timmar i skolbänken också. Och för första gången på ett par års tid, kommer jag inte ägna särskilt mycket tid åt skolan i helgen, trots att det bara är en vecka kvar till tentaveckan. Men jag kommer varken ha tid eller ork har jag en känsla av! Jag ska avverka inte mindre än två födelsedagsfester denna helg, så varken ork eller tid kommer att finnas till skolan. Tilläggas bör väl att det inte är barnkalas - utan vuxenkalas. ;-)
Tanken slog mig faktiskt att det minst sagt är vuxenpoäng att bli bjuden på 40-årsfest, som jag ju är denna helg! Jag minns så väl när min pappa fyllde 40 och hade fest! Själv var jag då 16 år och tyckte givetvis att farsan var äldre än gatan - jag hade inte tvekat en enda sekund att köpa en rullator till honom i födelsedagspresent. Nu umgås jag med många som är både 40 och långt däröver i ålder - och har inga som helst betänkligheter kring deras ålder!! Fast å andra sidan börjar jag själv närma mig 40 - och då hamnar ju det hela i ett helt annat läge... ;-)

Normalt sett brukar jag tycka att jag besitter ett visst mått av allmänbildning, att jag är någorlunda beläst i alla fall.
Men som nu, under pågående OS, känner jag mig nästan totalt tappad bakom flötet!! Överallt snackas det sport - och jag kan verkligen inte ett smack på det området. De största namnen känner jag givetvis till, men så mycket mer är det inte. Och ännu mindre följer jag OS-sändningarna på TV.
När jag själv aningen rödögd kommer till skolan vid 10 till första föreläsningen efter att ha varit uppe någon timme - eller två - är det många i klassen som varit uppe halva natten och följt direktsändningarna från Vancouver i diverse OS-grenar och dessutom är oförskämda nog att vara mångt mycket mer utvilade än jag är.
Det är verkligen inte många grenar i OS jag själv är intresserad av att följa, men helt plötsligt tycks inte någon ha tid att ens prata i telefon eftersom de tittar på OS.
Den enda grenen jag själv följt - om den sänts på någorlunda humana tider - hade varit hockeyn. Det är faktiskt en av de få sporter jag verkligen kan uppskatta att se. Men nu har ju uppenbarligen Sverige åkt ur hockeyruneringen, så inte ens där kan jag glänsa med mina få idrottskunskaper.
Fast har jag klarat mig hittills utan att se OS, lär jag nog göra det fram tills även detta OS är över! Hade det funnits några motsvarande tävlingar inom mina "intresseområden", hade jag förmodligen också suttit uppe på nätterna framför TV:n, det är jag ganska övertygad om. Men det närmsta OS man kan komma där, är väl Melodifestivalen - som istället känns som lite av en lekstuga i jämförelse... ;-)

Sista dagarna har jag nästan maniskt följt väderprognoserna, både på TV, nätet och i tidningarna. Är det något jag nu verkligen längtar efter så är det vårvärme och sol!! Någon sol har man inte lovat i några större mängder, men däremot faktiskt en och annan plusgrad närmsta dagarna. Och på lördag är det till och med prat om regn här i Kalmar - om man ska tro på prognoserna i alla fall.
Så i eftermiddags skottade jag fram min älskade lilla moped, som jag inte kunnat använda på flera veckor praktiskt taget. Det tog sin lilla tid kan jag säga, den var väl begravd i stora mängder med snö, men till slut fick jag fram den! För idag har vi haft plusgrader här i Kalmar och jag har trånande suttit på skolan och tittat ut genom fönstret för att se hur de sakta börjat droppa från taken.
Nu ska det bli spännande att se hur det blir när all snö ska smälta bort - för någonstans måste ju allt smältvatten ta vägen! Och SMHI har ju börjat varna om stora vårfloder när snön ska börja smälta bort - och det betvivlar jag egentligen inte att det kan komma att bli. Så nu går vi från snökaos till vattenkaos förmodligen - men hellre det kan jag säga! Åtminstone för min egen del, för nu är jag så less på snön att jag kan spy på den! Och kylan tänker jag inte ens skriva här vad jag tycker om - bara utifall barn skulle råka läsa min blogg!! För de ord jag då skulla använda är inte avsedda för barn kan jag säga!

RELATERADE LÄNKAR

NetOnNet, Röda Korset, Trygg Handel, TV shop

AB 1 DN 1, 2, 3 SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6 VG 1, 2, 3

Bilderna lånade från Vanja Schelin, Emelia och Groomingblogg

I thailändska Pattaya har man en ny polischef som har som målsättning att lyckas med det hans företrädare gått bet på - nämligen att få bukt med sexhandeln. Det kanske inte alla är medvetna om, är att sexhandel är olagligt även i Thailand - trots den stora utbredningen av just sexhandel i det landet.
Den här veckan har man haft en smärre razzia och bland annat har ett 60-tal personer - 20 transsexuella och 40 kvinnor - gripits för att ha utfört sexuella tjänster mot betalning. Dock De behövde de bara betala ett mindre bötesbelopp innan de sedan fördes tillbaka till stranden - av polisen. Så razzia och razzia - det kan ju kännas som något av en överdrift.

Men jag kan säga att ett av de starkaste minnena jag har sedan jag själv var i Bangkok för några år sedan, var just allt tragiskt man såg kring sexhandeln där!
Redan första kvällen bestämde jag mig för att ta en sväng till nattmarknaden som fanns bara en liten bit bort längs samma gata. När jag passerar genom lobbyn, passerar jag oundvikligen förbi den disk där man bland annat kunda få hjälp med beställning av taxi och lite annat. Åtminstone enligt skylten, men jag blev snabbt varse att man kunde få hjälp att beställa en hel del annat. För när jag går förbi, kommer den lilla uniformerade thaländaren bakom disken fram och frågar vänligt om "Do you want a taxi, sir?". Jag svarar artigt att nej, tack jag ska bara ta en promenad.
- Aah, you want SEX??? I can fix sex for you!!! praktiskt taget skriker den lilla thailändaren efter mig en förvånansvärt hög stämma i förhållande till den lilla kroppen. Jag bara tittar på honom och skakar på huvudet. Vill jag ha sex, kan jag få det utan att behöva betala för det...

Det tog sedan inte mer än någon halvtimme innan jag tappat räkningen på hur många gånger jag blev erbjuden sex för pengar. Och det var inte bara rena sexuella tjänster, utan även strippshower av alla de slag. Strippklubbar tycktes det finnas i varje gathörn och varken klubbar, hallickar eller prostituerade gjorde minsta försök att hymla med vad de häll på med. Allt skedde helt öppet.
Hallickarna promenerade runt med små fotoalbum i handen, där de hade bilder på de flickor de hade i "sitt stall". Så kunde man peka ut den flicka man ville ham tala om för hallicken var man ville träffas - sen tog han fram mobilen och ringde flickan i fråga och tala om vart hon skulle ta vägen.
Och just att allt skedde så öppet var väl det mest makabra skulle jag vilja säga! Hallickar som öppet klådde upp flickor som inte "skött sig", den öppna försäljningen av tjänster - allt gjorde det hela än mer smaklöst än vad sexindustrin redan är.
Och det var synd på en så annars så härlig stad som Bangkok! Om man valde att bortse från all sexhandel, var det en fantastiskt fin stad med otroligt mycket att se. Men det negativa gick inte riktigt att blunda för, det heller...

RELATERAT

Resfeber, SIXT, Travel Heroes, Travel Intelligence, Travel Start Ving

AB 1 DN 1 VG 1, 2

Bilden lånad från Bo Kurkkio och Restauratören

För en stund ägnar jag mig åt hederlig kvällstidningsjournalistik! För nu har nämligen Aftonbladet listat de killar som tjejer tänder på i smyg - och utifrån denna lista torde jag själv ha ett helt koppel med tjejer efter mig!! Egenskaperna tjejer tycker om - men inte erkänner sig tyck om - är nämligen:

Skäggstubb
Själv har jag inte varit slätrakad mer än ett fåtal gånger de senaste 15 åren...

Nördighet och lätt övervikt
KLOCKRENT!! Tobias i ett litet nötskal

Hår på bröstet
Räknas inbyggd ryamatta hit? ;-)

Flitig bokläsare
Om ni bara visste hur mycket facklitteratur jag plöjer igenom dagligen!!

Gråter till filmer
Det händer, det händer... :-)

Sjunger med i låten medan man dansar
Självklart!! Så länge texten inte är på ryska eller swahili.

Grått hår
VARFÖR TROR NI JAG KÖR SNAGGAT EGENTLIGEN????

Att vara svettig efter träning
Är man inte svettig efter träningen har man inte tagit i tillräckligt mycket...

Glasögon
Räknas läsglasögon??

Sportdåre
Okej - det må väl vara här jag falerar då...

Det är marknadsundersökningsföretaget One Poll som frågat 2.500 kvinnor vad de attraheras av - och det visade sig att mäns klassiska nojor ofta är attraktiva. Såväl håriga bringor, skäggstubb och grått hår gick hem bland de flesta. Hälften säger också att de föredrar en lite mullig, kramgo kille framför en mycket vältränad och muskulös typ. Även lite mjukare personlighetsdrag - som att vara lite nördig, gilla att läsa böcker och gråta till snyftfilmer - uppskattas hos många kvinnor. MEN – en femtedel av de tillfrågade kvinnorna skulle aldrig erkänna det!
Fast det finns väl alltid otroligt många myter kring sånt här. Ska man vända på steken, finns det garanterat många myter kring vad vi killar tittar på också! Själv slutade jag titta på tjejernas bröst redan i tonåren - när jag började inse att det var otroligt mycket annat som spelar in också.
Självklart ska det finnas något i utseendet som man attraheras av, men det är ju en helhet och har inte bara med brösten att göra. Och en tjej/kvinna som till en början inte "ser mycket ut för världen", men som har en fantastiskt härlig personlighet blir ju attraktiv! Och givetvis tvärtom: någon som ser väldigt bra ut vid första ögonkastet, men sedan visar sig bara ha huvudet för att hålla isär öronen med blir direkt otroligt oattraktiv.
Dagens samhälle är ju trots allt otroligt utseendefixerat, det kan knappast någon neka till. Det pumpas ut ideal åt höger och vänster som vi förväntas leva upp till - och sjukast är det ju för tjejer/kvinnor. Trots att många med mig kan tycka att det är snyggare med lite kurvor än någon som är trådsmal... Så kanske man får hoppas på en liknande undersökning, fast bland män om vad vi attraheras av? Så kanske man kan få en annan bild av om idealen stämmer överens med vad killar/män attraheras av?!

AB 1, 2, 3

Bilderna lånade från Emma Holden och Just another crazy blonde

Läste just att sömproblem ökat radikalt sista åren, även bland barn och unga. Och mycket tycks bero på att vi helt enkelt inte är skapta för den moderna livsstil som det flesta av oss idag för. Vi kan handla, se på teve eller film hela natten om vi vill. Vi kan chatta, surfa eller spela spel på datorn när som helst. Men egentligen ska människor sova när det är mörkt ute och vara vakna när det är ljust - det är vad vi är skapta för.
Jag har själv många gånger tänkt tanken vad läskigt mycket tid man ägnar vid exempelvis datorn, så otroligt mycket som faktiskt kretsar kringa denna apparat - och vad "handikappad" man plötsligt känner sig när datorn inte fungerar eller man inte har tillgång till en internetuppkoppling. Och visst - jag har ofta känt att det kan vara svårt att många gånger varva ner när man ska sova på kvällen. Det är otroligt mycket som fortfarande kretsar runt i skallen när man krupit ner i sängen och ska sova.
Och just sömnproblem är ett fruktansvärt jissel, som påverkar hela tillvaron för den som drabbas; helt plötsligt sätt liksom allt ur spel på ett märkligt vis!
Men några enklar knep finns det i alla fall om man märker att det börjar bli svårt att sova på kvällarna - saker som att stänga av datorn och teven på kvällen, släcka ner belysningen, varva ner. Och att se till att få mycket ljus på dagen.

Men det är inte bara sena kvällar framför datorn som kan leda till störd dygnsrytm. Hur mycket ljus - och vilket ljus - man får under hela dygnet har betydelse.
Vissa säger att brist på ljus under morgonen är den viktigaste faktorn när dygnsrytmen förskjuts. Man brukar säga att vi behöver minst 20 minuters exponering för dagsljus per dygn.
Hormonet melatonin är inblandat i regleringen av dygnsrytmen. Normalt ökar melatoninet när det är mörkt på kvällen, och minskar med dagsljuset. Ljus och mörker vid ”fel” tidpunkter kan störa melatonininsöndringen och leda till störd dygnsrytm och sömnproblem.
Typen av ljus är också viktig. På dagarna behöver vi ”blått” ljus, sådant som dagsljuset består av. På kvällarna passar det oss bättre med ”gult” ljus, som vanliga lampor brukar ge, samma typ av ljus som kommer från öppen eld.

Tanken har ofta slagit mig om vi verkligen är konstuerade att leva det liv som samhället idag "kräver" av oss? När jag själv känner efter vid vilka tillfällen jag själv mår bäst, brukar det vara när man är långt borta från datorer, TV-apparater och klockor - när man lägger sig när man är trött, stiger upp när man är utvilad och äter när man är hungrig. Och inte gör det när jag har rast eller klockan säger att det är dags att vakna eller äta.
Vardagen fylls ju för de allra flesta av ett ständigt stressande och passande av tider, liksom surrande datorer och vrålande trafik. Och jovisst, man kan trivas med den "moderna tillvaron" - det är ofta jag själv kan känna mig ganska tillfreds med den tillvaro jag själv har. Allt stressande och jäktande till trots. Men man behöver nog många gånger tänka igenom sin livsföring också och se till att man har en balans i hur man lever sitt liv. Det kanske inte alltid är så konstigt att psykisk ohälsa och andra stressrelaterade sjukdomar ökar trots allt. För i grunden är vi nog inte skapta för detta....

DN 1, 2, 3, 4

Bilderna lånade från Högskolan på Gotland, Bollnäs

2009 fick Norge en sexköpslag som - vad jag förstått - ska påminna ganska mycket om den svenska. Det är kriminellt att att betala för sex, men inte att ta betalt. Det är med andra ord torsken som som straffas och inte den som säljer.
Lagen retade upp rejält uppt en fripolitiskt rörelse när den infördes - och så till den milda grad att rörelsen nu i protest startar gratisbordeller runtom i Norge. Bordellerna öppnar i maj och kommer att finnas i Oslo, Bergen, Trondheim, Stavanger och Kristiansand. Hittills har 60 kvinnor och 30 män har redan anmält sig för att erbjuda gratis sex genom bordellerna, men hur det exakta upplägget kommer att se tänker man avslöja först när det börjar bli dags att öppna.
Men då tjänsten är gratis och sexarbetarna inte får någon ersättning kommer verksamheten inte påverkas av förbudet mot sexköp.
– Först och främst gör vi detta för att sätta fokus på vårt fripolitiska budskap. För det andra vill vi klargöra att det är fel med ett förbud mot vad man kan göra med sin egen kropp. Människor har olika relation till sex. Det är inte bara något man gör för att göra barn, eller för att två människor är kära. Sex kan också vara djuriskt. Men nu vill politikerna att folk ska avstå från sex, trots att det är den bästa gåvan Gud har gett människan – ja, om Gud existerar, säger Frank Horn Hartvedt, som är en av initiativtagarna bakom det hela.
Som mothugg får man väl säga att politiker vare sig i Norge eller Sverige sagt att vi ska avstå från sex genom att införa en lag mot sexköp - såvida det inte är så att Franks enda sett att få sex är just att beöva betala för det (?). Tanken är väl snarare att skydda folk från att fara illa... För även om det nu finns en och annan som på helt frivillig basis säljer sex, är ju dessa personer trots allt i minoritet - snarare är det ju så att de allra flesta som "jobbar i den branschen" far väldigt illa och inte rakt av hamnat där av egen fri vilja.
Men ja ja - vill nu folk träffas på "gratisbordeller" och ha sex, så får man väl göra det så långe alla parter verkligen är med på det. Själv kommer jag knappast besöka en en bordell ändå - gratis eller ej!

AB 1

Bilden lånad från Ooz

Jag börjar sakta undra om kung Bore drabbat av svårartad Schizofreni? Helgen har varit kaotisk med kyla och snö i mängder (om det mot förmodan skulle ha passerat någon obemärkt?) och igår kväll stod min termometer på -8,7 grader när jag gick och la mig. I morse hade det stigit till- 4,7 när jag kom upp, för att sedan bara vara ett par minus när jag gick till bussen. Det var då strålande solsken och man verkligen kände hur solen värmde. Faktiskt var det inte utan att det var en euforisk känsla när man kände värmen och hörde fågelkvittret medan man väntade på bussen! Man fick en liten försmak av vårkänslor i kroppen direkt....
Men i "mellanakten" under dagens föreläsning, när vi hade en liten bensträckare, var solen som bortblåst! Nu hade en kraftig dimma istället dragit in och det var inte många meter av marken och småbåtshamnen som man kunde skymta utanför skolans fönsterrutor.
Man får väl dock hålla tummarna att det värsta kaoset är över vad gäller oväder för den här vintern - ja, för hela året egentligen! Vi har väl fått vad vi tål och förtjänar av den varan nu, håller ni inte med mig?
Nu tycks vissa saker återgå till det normala efter helgens kaos. I Stockholm är Gröna linjen igång igen och vissa tåg tycks gå något sånär enligt tidtabell. Här i Kalmar har det trots allt lite försiktigt börjat droppa från taken.
Men dyrt blir det uppenbarligen! 150.000.000 ska kaoset ha kostat - bara igår. Och då tog man ju till och med beslutet att sätta in militär för att kunna hålla spår och växlar fria från snö. Säger ju ganska mycket om hur extrem situationen trots allt är.
Och det är ju lätt att klaga både på SJ och SL när det inte fungerar - det hade garanterat även jag gjort om jag skulle åkt någonstans sista dagarna. Men samtidigt får man ju också se till hur extremt vädret faktiskt har varit! Allt kan man inte gardera sig emot trots allt. Det som gör det hela lite ironiskt (eller vilket ord man nu ska använda?) är väl att det ALLTID är strul så fort det kommer snö. Man undrar ju när Sverige ska få tåg som klarar det klimat vi har? Jag menar; vi kan ta oss till månen, men inte köra tåg på vintern - märkligt, eller hur??!
Norska Posten har nu faktiskt lessna på tågstrulet så till den milda grad att man nu börjar köra posten med lastbil istället för tåg istället! Och jag kan faktiskt förstå dem. Sen kan man diskutera miljö och växthuseffekt i det oändliga...

Igår slog mig tanken att på allvar kräva mängdrabatt på skrivarpapper och bläckpatroner! Återigen gick min skrivare varm och den svarta bläckpatronen är nu så gott slut - IGEN.
Vid det här laget har jag tappat räkningen på hur mycket pengar jag lagt ut på bläckpatroner den här terminen och det är nästan bara skolarbeten som jag skrivit ut.
Jag har nu börjat vända mig om efter en ny skrivare som "samarbetar" bättre med min bärbara dator. Enda anledningen till att min stationära dator står kvar hemma, är att jag emellanåt måste koppla in skrivaren på den för att till exempel kopieringsfunktionen ska fungera. Så nu får det bli en skrivare som synkar bättre med den dator jag har.
Lite irriterad blev jag dock på Telia när jag försökte säga upp mitt mobila bredband. Min tanke var att jag skulle slippa betala för två bredband, när jag nu har ett som ingår i hyran fär att helt enkelt komma lite billigare undan. Men då är vet minsann tre månaders uppsägningstid istället! Så jag kommer inte så mycket billigare undan som jag hade hoppats på. Fast nu är trots allt ändå datorn betald, så några hundralappar mindre kommer jag att punga ut med närmsta månaderna. Det kan vara guld värt för en fattig student!!
Men tittar jag på det avtal som pryds med min namnteckning längst ner, så är ju faktiskt denna uppsägningstid något som jag gått med på och godkänt - så jag kan inte säga så mycket egentligen. Att uppsägningstiden extisterade hade dock gått mig helt förbi (precis, jag hade inte läst det finstilta) - så LITE surt kändes det ju...

Så jag har börjat acceptera att det med största sannolikhet blir minst en termin till på skolan innan jag kan plocka ut min examen. Man har flyttat lite på omtentaperioderna, så jag kommer helt enkelt inte hinna klart till sommaren.
Men med tanke på den arbetsbörda vi trots allt har nu under vårterminen, är det ingen störra skada skedd - jag skulle helt enkelt inte hinna klart med allt ändå!
Så nu har jag börjat ordna med att fundera över hur sommaren och hösten ska se ut. Tanken och förhoppningen är att det blir sommarjobb på Posten i sommar, som jag gjort sedan jag började plugga. Återstår att se om jag är "välkommen", med tanke på att man nu går ut med att man varslar 2.000 personer inom "Kungliga Postverket". Det kan ju trots allt resultera i att det säkerligen finns många som kan tänka sig att jobba extra i sommar och därmed konkurrera om de sommarvikariat som finns. Men har i alla fall sagt till om att jag vill jobba, så får se om jag får komma tillbaka i år igen.
Hösten kommer sedan fyllas av astronomisk navigering och de eventuella kurser jag får ta igen om jag missar något nu under våren. Ska även sätta mig och titta igenom höstens kurskatalog för att se om det finns något av intresse att läsa. När jag nu ändå kommer att bli kvar ett tag, tänkte jag skrapa ihop lite kurser för att komma upp i heltidsstudier och då läsa några kurser mest som "kuriosa"...

AB 1, 2, 3 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 GP 1, 2, 3, 4, 5
SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 VG 1, 2

När jag bodde i Stockholm, var det ständigt strul med tunnelbana och pendeltåg så fort det kom minsta snöflinga på spåren. SL tycktes lika förvånade varje år, så fort det kom löv på marken på hösten - och sedan SNÖ på vintern. Något som bara hänt varje år de sista årtusendena i Sverige...
De som är mer insatta i hur det tekniska fungerar kring tågtrafiken hävdar bestämt att det inte är så konstigt att det krånglar; tåg, spår och växlar klarar helt enkelt inte av snö och löv. Men är det inte konstigt att man inte lyckats utveckla tåg- och järnvägssystem som faktiskt klarar detta?! Att vi har årstidsskiftningar här är väl knappast någon nyhet, eller hur?!
Fast just denna vinter förstår jag faktiskt att det varit kaotiskt i perioder - framförallt efter den gångna helgen, då det ju varit extremt. Allt kan man trots allt inte gardera sig emot. Samtidigt kan man ju också förstå den frustration och ilska som alla resenärer känner när de inte kommer fram - och det är förseningar på 10-12 timmar eller mer. Även jag skulle vara måttligt road av en sådan situation om jag behövde åka någonstans och inte kom fram som planerat. Men jag skulle ändå hysa större förståelse en sådan här helg, då det faktiskt kom stora mängder snö än de gånger det kommit någon centimeter och det hellr inte då funkar som det ska. Det känns inte logiskt i ett land som Sverige, där någon centimeter snö inte alls är något ovanligt.

Här i Kalmar snöade det ganska duktigt i natt och det är tydligen inte bara här det gjort det. Men idag hoppas man tydligen ändå på att tågtrafiken sakta sak börja komma igång igen. Fast det löftet har man ju hört förr, utan att det sedan infriats.
Jag får nog erkänna att jag just nu är glad att jag inte jobbar på varken SJ, SL eller Banverket, det är en sak som är säker! De lär säkert få veta att de lever just nu. Det må så vara att man emellanåt får känna av det även som student, men  jag slipper åtminstone skotta snö...
Minst lika glad är jag också att jag inte ska åka någonstans just nu, frågan är väl om jag överhuvudtaget kommit fram?? Hittills har jag till och med varit i tid till allting, inte ens bussarna här i stan har varit försenade - ovädret till trots.
Å andra sidan är det kortare avstånd vi pratar om än i till exempel Stockholm och Göteborg och vi har ingen spårburen trafik inom stan här. Så hoppas jag kommer förbli lika lyckligt förskonad från allt kaos även framöver! Liksom att snön snart behagar försvinna inom en mycket snar framtid.

Ett av pendeltågen mellan Stockholm C och Södertälje under gårdagen. ;-)

AB 1, 2, 3, 4, 5 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 GP 1, 2, 3
SMP 1, 2, 3 SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 SYD 1 VG 1, 2, 3

På Harriton High School i Philadelphia får eleverna egna, bärbara datorer som de också får ta med hem utanför skoltid. Men för några dagar sedan blir plötsligt en elev avstängd från undervisningen eftersom skolan hävdar att han "uppträtt olämpligt i sitt hem". Elevens föräldrar har nu stämt skolan för det inträffade.
Det visar sig då att skolan haft möjlighet att kunna fjärraktivera datorernas webbkameror och på så sett kunnat se vad eleverna haft för sig i sina hem.
Hur horribelt är inte detta?! Själv skulle jag direkt gå i taket om jag fick veta att den skola jag gick på gjorde så här och omgående lämna tillbaka datorn - förmodligen också hoppa av utbildningen.
Skolmyndigheten uppger att man tänker bestrida stämningen eftersom myndighetens syn på saken är att kamerorna enbart aktiveras när någon av datorerna rapporteras vara saknad för att den på så sätt ska kunna spåras.
Nu tycks det väl ändå som att någon på skolan roat sig med att fjärraktivera minst en webcam ändå. Klart man kan se mycket intressant som dessa kameror fångar - det skulle säkerligen den som i smyg lyckats fjärraktivera min webcam också! Men skrämmande är det ju, eller hur?!

DN 1, 2 SKY 1

Bilden lånad från Gadgetophilia

Inatt hände det då, det som jag varit rädd för i över ett års tid! Jag började röka igen. Jo, jag skämdes verkligen - det är en sak som är säker! Och det var inte lite jag rökte heller, det var åtskilliga cigaretter jag tog!
Den tabbe jag tidigare gjort, är att jag trott att jag skulle klara att feströka - något som åtskilliga gånger visat sig att jag helt enkelt inte klarat av. För min del är det heltidsrökning eller total nolltolerans som gäller på tobaksfronten, så enkelt är det! Och i natt - efter X antal öl -  trodde jag givetvis att jag skulle klara detta när jag erbjöds en cigarett. Jag tog emot och blossade glatt. Så efter en stund blev jag erbjuden en till, som jag tog emot - och det hela slutade med att jag dragit i mig 8-10 cigaretter under loppet av några få timmar. Trots att jag hela tiden insåg att detta ska jag verkligen inte hålla på med när jag lyckats hålla upp i ett helt år. Det är ju det dummaste jag då kan göra, att börja igen!
Det dåliga samvetet satt faktiskt i fortfarande till och med när jag vaknade ur denna onda dröm - ända tills jag gick till bussen vid halvtiotiden, gnagde samvetet i mig och någonstans inbillade jag mig att jag faktiskt hade börjat röka på riktigt igen! Nu visade det sig dock att så inte var fallet, jag hade verkligen inte börjat. Men fy, vad förbannad jag var på mig själv när jag vaknade i morse och faktiskt trodde att jag hade rökt åtskilliga cigaretter under natten.
Det har annars nu gått så långt för min del, att jag inte saknar cigaretterna nämnvärt mycket egentligen. Visst händer det, men det är inte särskilt ofta. Istället har jag kommit på en bra "terapi" för mig själv de gånger suget kommer - jag tänker helt enkelt på alla de hemska sjukdomar man kan få av cigaretterna och som jag, lika lite som någon annan vill råka ut för.

Så har det idag varit första dagen utan att en enda snöflinga fallit från himlen på ett bra tag! När jag i morse smällt första chocken efter mardrömmen om mitt återfall i rökningen, kom istället nästa chock när jag tittade på termometern. -13,8º stod den på. Så kommer det ingen snö, får vi en fruktansvärd kyla istället.
Men uppenbarligen var det en varmluftsmassa på väg någonstans ifrån, för temperaturen tickade snabbt uppåt igen - som tur var! Det hade blivit flera grader varmare redan när jag gick till bussen - och nu vägrar jag gå med på att det är mer än några få minusgrader ute!
Det vore ju verkligen på tiden om den här hemska vintern snart är över - själv vill jag inte se en snöflinga till de närmsta åren kan jag säga... Den helgen som gått har tydligen varit den värsta på många år, om man ska tro tidningarna. Och med tanke på allt kaos som varit, så skulle det inte förvåna mig om det faktiskt är så.
Så själv får jag väl anse mig vara lyckligt lottad, som "bara" behövde ta mig fram inom Kalmar stad den här helgen och inte behövde åka någon annanstans. Ingenting tycks ju ha funkat som det ska sedan i fredags/lördags. Och själv har jag nog aldrig sett så många plogbilar vara ute på en gång som just de senaste dagarna. Det tycks som gatukontoret plockat fram varende fordon som överhuvudtaget kan fästa en plog i fronten för att hinna hålla undan snön. Undrar hur många ton snö man fraktat undan bara den här helgen? Det måste vara några ofantliga mängder!
Ska man nu tro på vad "experterna" säger, så ska det ju i alla fall bli mildare närmsta dagarna, man har ju till och med pratat om regn här nere i Kalmar. Och jo, faktiskt - jag skulle inte ha något emot några rejäla regnskurar så att snön verkligen försvann!

AB 1, 2, 3, 4, 5 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12 GP 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8
SMP 1, 2, 3, 4 SvD 1, 2, 3, 4, 5 SYD 1 VG 1

Fem månader. Eller nästan ett halvår - det låter bättre, eller hur? I alla fall när det som nu är något positivt. För det är så länge jag faktiskt klarat mig utan insomningstabletter - och det efter att ha tagit det praktiskt taget varje kväll i åratal. Men nu har jag mer och mer börjat vänja mig vid att sova utan dem och insett att jag klarar mig ypperligt utan dessa små piller. Även om jag är stressad, även om jag ska upp tidigt nästa morgon och även om jag har en dålig dag. 9 kvällar av 10 somnar jag hur bra som helst ändå. Och de gånger jag har svårare att somna är inte det första jag gör att gå upp och ta en tablett - nej, då gör jag annat. Jag sätter mig framför TV:n, läser något, sätter mig framför datorn eller tar något att äta. Och efter ett tag är det inga problem att somna.
Detta trode jag verkligen inte för bara ett par år sedan, då var detta nästan ett overkligt scenario. Men nu fungerar det hur bra som helst! Att sömnen påverkar tillvaron något extremt kanske man inte alltid tänker på - fram till den dag man får extrema sömnproblem. Då kretsar plötsligt hela tillvaron kring sömn och att kunna sova. För min del räckte det att höra ordet "sova" eller frasen "gå och lägga sig" så fick jag panik - plötsligt genomled jag hela den panikångestladdade känsla det var varje gång jag skulle försöka sova.

När jag nu ändå var i tagen att bli "avgiftad", fick jag för några veckor sedan för mig att börja fasa resten av medicineringen. Visserligen ska detta gå fortare än vad jag själv nu gjort, men de gånger jag gjort det i den takt läkarna sagt har det bara gått käpprätt utför och jag har fått återfall i min depression.
Så nu har jag gått på halv dos närmare en månad och börjar bli redo att ta nästa steg och halvera den nuvarande dosen. Känns bättre att köra detta i min egen takt istället för att skynda på det hela.
Det finns läkare som anser att man ska fasa ut medicinen på några få veckor, men jag måste inse att det inte fungerar för min del. De gånger jag försökt har det helt enkelt inte gått och jag har istället hamnat på ruta ett igen. Nåja, inte fullt så illa som ruta ett - då hade jag knappast varit redo att fasa ut medicineringen nu heller, utan haft åratal med tabletter framför mig fortfarande.
Men kanske, kanske är man så god väg mot en tillvaro utan mediciner! Utan att behöva bekymra sig om att ständigt ha ett mindre apotek med sig, slippa de biverkningar tabletterna för med sig... Helt enkelt kunna vara som "alla andra" - åtminstone på den fronten. Så nej, det är inte alltid höga krav man har på tillvaron - nu kommer jag känna mig väldigt nöjd om jag kan få en tillvaro utan mediciner.
Ibland känns det lite som att man tar tabletterna "av bara farten", att det blivit lite av en vana. Jag undrar emellanåt om jag faktiskt behöver dem? Självklart ska man ju ta dessa tabletter så länge man behöver och sedan lägga på en liten "marginal" så att man inte slutar med dem för fort. Men äta tabletter man egentligen inte behöver är heller inget att rekommendera. Så nu kanske man äntligen slipper dessa piller... :-)

I morse var det segt - RIKTIGT segt - att ta sig upp ur sängen! Visserligen var jag i säng strax efter 10 (ovanligt för att vara lördag kväll), men när klockan ringde kvar över fem kändes som om jag inte sovit alls. Jag började undra om jag alls skulle orka med något pluggande efter jobbet idag. Men grejerna tog jag med mig i alla fall - och på skolan hamnade jag för att skriva en olycksfallsrapport som ska vara inne till veckan.
Det är inte direkt helhjärtat och med sprudlande glädje man tar tag i pluggande på en helg - snarare tvärtom! Men när man nu ändå är upp för att jobba och därmed i farten redan, så kan man ju lika gärna sätta sig några timmar med skolarbetet. Jag sitter aldrig hela dagarna när jag pluggar under helgerna - lite ledig vill jag helt enkelt ha. Men allt som man kan få gjort är ju ett plus senare under veckan.

Jag var verkligen helt slut när jag kom hem igår - totalt slutkörd i skallen! Jag blev sittande länge framför datorn och flyttade sedan över till min stationära, som jag nu bestämt mig för att göra mig av med. Jag använder den aldrig, så nu ska den helt enkelt väck (annons här för den som är intresserad)! Så jag rensade hårddisken på allt sådant som inte är av intresse för en eventuell köpare.
Inte ens middag orkade jag med fixa, så jag tog en promenad till kvarterspizzerian. Någon gång ibland måste man ju få synda litegrann! ;-) Och i brist på annan sysselsättning, satt jag faktiskt sedan och småslumrade framför Melodifestivalen! Jag som i grunden tycker att det blivit atlldeles för stort med alla deltävlingar och tjatiga telefonomröstningar åt höger och vänster har nu faktiskt sett alla deltävlingarna hittills i år - liksom allihop förra året. Mest på grund av att det fallit sig så att jag inte haft så mycket bättre för mig och att det inte funnits något alternativ i TV-utbudet om jag ska vara ärlig...
Men den igår var det ändå rätt bra låtar med - och jag tycker faktiskt att det var de bästa låtarna som gick vidare till Globen och andra chansen. Men blir så trött på alla skriverier efter varje deltävling!! Spaltmeter efter spaltmeter om festivalen med "bildextra" om hur artisterna festar, gråter, krossas, hånas, pussas - och allt vad de nu har för sig... Och senaste från igår är att Timotejs vinnarlåt är anmäld för fusk - den ska vara stulen påstås det. Ja ja... Själv orkar jag inte riktigt bry mig! jag tyckte den var bra i alla fall. :-)

Någon bilkörning blev det aldrig idag, jag fick finna mig att åka buss istället. Även om snöandet - åtminstone tillfälligt - upphört, så är det alldeles för halt och kallt för att tro att man kommer någonstans på moped idag.
Tro det eller ej, men bussarna höll faktiskt tiden! Det totala kaos som drabbat stora delar av Sverige har inte drabbat Kalmar, även om det kom rejält med snö igår. Det enda man sett är en hel del inställda tåg norröver - och det stod en hel radda med ersättningsbussar vid stationen idag när jag passerade där med bussen.
Nu hoppas jag faktiskt att man har rätt när man spår att det inte ska komma mer snö, åtminstone närmaste dagarna! Man pratar till och med regn och plusgrader istället. Och nu är det faktiskt så illa att jag skulle föredra ihärdigt regnande istället för all snö! Jag är fruktansvärt less måste jag faktiskt säga - framförallt med tanke på att det varit så extremt den här vintern! Vart tog den där svenska lagomheten vägen??
Sen kan man ju undra vad som händer om det plötsligt skulle slå om bli väldigt varmt?! För någonstans måste ju smältvattnet ta vägen - och då får vi garanterat rejäla översvämningar istället...

AB 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 16 BAR 1 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6
GP 1, 2, 3, 4 LNU SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6

En man släpptes för 12 dagar sedan ur fängelset och finns under inte mindre än 29 punkter i brottsregistret. Så polisen gillar ha inte riktigt skulle man väl kunna säga. Detta visade han i torsdags genom att stjäla en firmabil, tjuvtanka den på Statoil, spreja ned den med hakkors och smädelser mot polisen och sedan lämna hela ekipaget på tomgång utanför polisstationen i centrala Luleå.
Vissa har uppenbarligen dödslängtan! Trivdes han så bra i fängelset att han bara var tvungen att göra detta för att åka fast igen? Somliga blir man inte klok på helt enkelt... :-)

DAG 1 SvD 1

Bilden lånad från Citywatchers

I vår familj har vi en sommarstuga långt ute i Söderhamns skärgård. Det är ganska "primitivt", utan rinnande vatten elektricitet och telefon. Så det är mobilen som gäller därute om man vill vara nåbar.
För några år sedan var jag där själv under några sommarveckor i augusti och hade givetvis mobilen med mig. När jag kommer upp vid niotiden en morgon och slår på mobilen, har jag två meddelanden i mobilsvararen - något som är ganska ovanligt den tiden på dagen. Det brukar då oftast vara från jobbet eller liknande, eftersom de flesta vet att jag sällan är uppe före nio när jag är ledig.
Jag lyssnar direkt av meddelandena när jag ser att jag fått dem - och det första är från en barnmorska på Karolinska sjukhuset. Hon gratulerar mig till min nyfödda lilla dotter och påminner om den återbesökstid hela familjen ska komma på några dagar senare.
Vid den här tidpunkten var jag singel sedan flera år tillbaka och min första tanke blir förstås att det är någon som driver med mig, även om jag inte känner igen rösten på telefonsvararen.
Så kommer nästa meddelande - som istället får mig att sätta morgonkaffet i halsen. Nu är det en sjuksköterska på återbesöksavdelningen på Karolinska! Även hon gratulerar mig till min nyfödda lilla dotter och påminner om återbesökstiden. Och om vi hade några frågor, så fick vi ett telefonnummer dit vi kunde ringa. Jag la på luren - för att på en gång ringa nummerupplysningen och kolla numret. Det gick till - återbesöksavdelningen på Karolinska.
Nu börjar en febril tankeverksamhet i min skalle. Vad gjorde jag för nio månader sedan? Kan jag verkligen ha blivit pappa utan att veta om att det var på gång? Jag tänker och tänker - men hur mycket jag än vrider på situationen kan jag inte komma på att det kan var möjligt! Trots allt vet jag ju hur barn kommer till - och något sådant hade inte skett för att jag skulle kunna bli pappa just denna sommar, det var biologiskt sett en omöjlighet.
Men jag kunder ändå lite bli att fortsätta fundera en stund och vrida på det hela. Till slut ringer jag numret jag fått - och det är också sjuksköterskan som nyss ringde som svarar. Jag presenterar mig och frågar om det är säkra på att de ringt till rätt person. Efter visst luskande och letande i papprena kommer man fram till att det finns ytterligare en Tobias Lindqvist med ett nästan identiskt mobilnummer!! Det var bara en enda siffra som skilde - och där låg felet. Man hade helt enkelt slagit fel nummer. Men snacka om att man lyckades skrämma upp mig rejält genom förväxla dessa siffror!

Men då om någonsin insåg jag nog vikten av att vara försiktig och att skydda sig! Inte bara med tanke på vilka sjukdomar man kan få, utan även med tanke på graviditeter. Att det kan bli ett barn även om man skyddar sig vet säkerligen de allra flesta, det är väl ingen större hemlighet för någon.
Men kommer en graviditet kan jag nog emellanåt känna att det ska vara ett ömsesidigt beslut hur man ska göra. Det som gör mig mest förbannad, är när man hör om tjejer/kvinnor som säger sig ha skydd men inte har det - i syfte att bli gravida. Själv har jag ju varit med om det en gång, men lyckligtvist visade sig vara "falskt alarm" - det var inget barn på gång.
Det är givetvis upp till båda att skydda sig och som kille ska man nog i grunden inte lita för mycket på en tjej som man bara känner lite löst och som säger att hon har skydd. Tyvärr.
Skulle det nu ändå bli en oplanerad graviditet, skulle jag själv givetvis ställa upp för barnet så gott jag kan utifrån min egna förutsättningar - förmodligen till skillnad från många andra i den sitsen. Men jag skulle säkerligen känna mig väldigt lurad av tjejen - framförallt om hon påstått sig vara skyddad utan att vara det.

AB 1, 2, 3

Bilderna lånade från Babysiten och Meten

När jag vaknade i morse blev jag först riktigt glad och nöjd! Det tycktes knappt snöa alls ute och min första tanke var att "Ja ja, då hade SMHI fel trots allt". Endast lite lätt snöande kunde jag ana utanför köksfönstret, så väldigt nöjd och glad gjorde jag mig i ordning för att åka och jobba.
Men när jag väl kommer ut till bilen jag fått låna till jobbet idag, hade snöovädret dragit in på allvar! Nu började plötsligt snön vräka ner i stora mängder istället - och det var bara att börja borsta och skrapa bilen innan jag kom någonstans överhuvudtaget. Helt plötsligt var glädjen jag först kände som bortblåst!
Och köra moped idag är verkligen inte att tänka på, även om det verkar som att Kalmar - i alla fall i skrivande stund - tycks ha varit aningen bättre förskonat än många andra ställen i Sverige. Jag ögnade snabbt igenom tidningarnas hemsidor för en stund sedan och det går överallt att läsa om raserade tak, inställda tåg och trafikkaos.
Det var verkligen en utmaning att köra idag, det erkänner jag! Jag slirade fram hej-vilt genom snödrivorna som hade hunnit bildas under de få timmar jag jobbade - plogbilarna hann uppenbarligen inte med. Så det var smått svettig och skakis jag kom tillbaka med bilen, innan det var dags att bege sig till skolan för att plugga. Och under de knappa 10 minuter det tog mig att sedan promenera till skolan hann jag bli till en genomblöt snögubbe....

Om någon kan, så får man väldigt gärna förklara en sak för mig! Nämligen vilken glädje någon kan finna i att torka sin avföring på väggarna på en allmän toalett?! Det är nu tredje helgen jag jobbar på min nya "tjänst" som städare på ett av köpcentran som finns här i Kalmar - och samtliga tre helger har någon roat sig med att kleta avföring på väggen inne på en av toaletterna där. Hur roligt tror ni detta är att behöva ta reda på på en skala?!
Inte särskilt roligt kan jag säga! Men uppenbarligen är någon som anser att är roligt att placera delar av sin avföring på väggen - hur svårt det än är för oss andra att förstå.
Det är inga stora mängder, men det är ju mindre viktigt. Det måste fortfarande tas bort. Ibland är det nästan att man börjar förespråka en övervakningskamera inne på toaletten, så får den skyldiga själv komma dit och torka upp eftert sig! Det må vara så att jag her betalt för att städa - men det ibland känns det som det finns gränser för vad som är roligt och inte. Detta hör definitivt till det som är inte är roligt!! Sådana här gånger är jag gladare än någonsin att jag inte sädar på heltid, utan bara gör det extra varannan helg!

AB 1, 2, 3, 4, 5, 6 BAR 1, 2, 3 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6 GP 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11
SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 SYD 1, 2, 3, 4, 5 VG 1, 2

Bilderna lånade från Aftonbladet, Ett annorlunda Spanien och Tobias

År inte det här typiskt?!?! Nu har det äntligen varit töväder några dagar, jag har kunnat köra och känt mig jättenöjd!! Jag har inte behövt klaffa några bussar, även om det nu går rätt hyfsat med bussar in till stan på vardagarna.
Men NU, när jag har jobbhelg och ska iväg tidigt - DÅ kommer snöovädret!! Man har lovat totalt snökaos i stora delar av Sverige, inklusive Kalmar från och med i natt. Jag fick givetvis smått panik när jag hörde den väderprognosen. Bussförbindelserna är nämligen urusla på helgmorgnarna - och promenera är inte riktigt att tänka på. Tur man har "kontakter" här och där även i Kalmar - nu har jag lånat bil till imorgon bitti i alla fall!
Men det är lätt att svära sig blå över att inte var bilägare när det är sådant här väder, man blir liksom smått handikappad! SMHI har till och med kommit med rådet att man inte ska ge sig ut alls.... Jaja - själv är jag faktiskt så illa tvungen att ge mig ut både lördag och söndag den här helgen, snö eller ej, sen får det bära eller brista.

Det kommer - förhoppningsvis - bli en hel del nytta gjort, även utöver jobbet. Jag måste helt enkelt finna mig i att plugga en del även under helgen. Tur är väl att jag inte jobbar mer än 3-4 timmar per dag och slutar under förmiddagen, så sen har jag resten av dagen ledig. Det blir ungefär samma tid som jag skulle komma upp efter en bättre sovmorgon - så den enda skillnaden är egentligen att jag inte kan vara uppe särskilt sent kvällen innan. Billigt och bra med andra ord - några sena krogkvällar är inte att tänka på när klockan ringer vid halv sex på morgonen.
Så är jag uppe och allert i bra tid - lagom för att komma till skolan i bra tid och köra igång med lite pluggande frampå förmiddagen. Det kommer bli några inlämningsuppgifter som måste vara klara till veckan, liksom lite annat "småkrafs". Men långtråkigt kommer det knappast att bli - jag kommer att göra så det räcker oh blir över! Nästa veckas schema ser sedan rätt lugnt ut, så jag kommer få en och annan välförtjänt sovmorgon då - något som jag knappt haft sista veckorna överhuvudtaget...

DN 1

Mycket trevligare väder om Papphammar läser det än vad SMHI presenterar... :-)

AB 1, 2 DN 1, 2, 3 SvD 1 VG 1

Behöver jag tillägga att jag redan är less på OS?! Det pratas inget annat just nu än sport, idrott och medaljhopp känns det som! Själv roar jag mig istället med VM i lek och idrott - liksom den eminenta idrotten skidskytte! Heja Galenskaparna! :-)

AB 1, 2, 3, 4 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6 SvD 1, 2, 3, 4 VG 1, 2

Emellanåt tycks det löna sig att säga ifrån och säga vad man faktiskt tycker - även om man är student vid Sjöfartshögskolan i Kalmar. Den inlämningsuppgift vi fick för en vecka sedan vållade direkt vilda protester med tanke på det korta varsel - på bara en vecka - vi fick innan uppgiften skulle vara inlämnad. Uppgiften var dessutom obligatorisk och lämnade man inte in den, var man per automatik underkänd i hela kursen.
Det var många som kontaktade studierektorn i ärendet och så var det hela i full gång. Från början var svaret praktiskt taget "gör uppgiften eller gå om kursen nästa år", men ju fler som klagade, ju mer drog skolan öronen åt sig. Lösningen blev till sist en kompromiss och bara en del av uppgiften behövde lämnas in imorgon, resten har vi ytterligare en vecka på oss att färdigställa.
Men likt ett gäng lågstadiebarn har alla skyllt på alla. I kursen har vi totalt fyra lärare i de olika delmomenten, varav en är huvudansvarig och 2 var involverade i just denna uppgift. När vi under presentationen framförde kritik mot det korta varslet, skyllde man direkt på studierektorn och la över hela ansvaret på honom. När vi kontaktade studierektorn, var felet plötsligt lärarnas - som "hade det fulla ansvaret" kring sådant här. När dett togs upp med läraren som har huvudansvaret för kursen, skyllde han på de andra lärarna och studierektorn. Hur svårt ska det vara att säga "Sorry, vi har gjort fel - nu försöker vi rätta till det här" istället för att jag syndabockar och skylla ifrån sig?
Nåja, nu är det i alla fall frid och fröjd; vi har fått uppskov med uppgiften och man har god chans att hinna få in allt i tid. Själv har jag precis avslutat den del som ska vara inlämnad imorgon och mejlat den till läraren, liksom fått till ytterligare en inlämningsrapport som nu bara ska skrivas ut.

När ja gick hem igår, fick jag en stark känsla av att jag nyss kommit till skolan - att dagen helt enkelt bara försvunnit. Det är inte första gången jag får den känslan när jag går hem, men igår var den ovanligt stark. Tiden försvinner iväg i en rasande fart och dagarna är extremt intensiva. Just nur är jag villig att ta tillbaka allt jag sagt om att vårterminen till en början tycktes bli lugn - för den har nu varit allt annat än just lugn!
Det märks på nästan allt får jag nog säga! Jag har knappt tid att städa, tvätta, handla, laga mat, sova - och blogga. Nästan all tid spenderas lutad över skolböcker eller datorn för att hinna få saker och ting gjort i tid.
Minst 0800-1700 varje dag är jag i skolan och till det en hel del tid av helgerna också. Jag har nu lagt upp det så, att även de helger jag jobbar får ägnas åt pluggande - på något vis känns det ju som att de helgerna redan är "förstörda". Så nu jobbar jag 7-10 varannan lördag och söndag och efter avslutat arbetspass sätter jag mig på skolan och pluggar.
Om jag klagar och tycker det är jobbigt? Både ja och nej. Det är roligt också - och många gånger kan jag faktiskt njuta av att ha mycket att göra. Men visst kan jag ibland känna att det skulle vara skönt med lite sovmorgon, med att kunna få göra annat än att bara plugga och jobba också.
Sen vet jag ju att detta är högst tillfälligt att arbetsbördan kan variera inte bara från termin till termin, utan från vecka till vecka också. Nu närmar vi oss tentaveckan och det är då alltid mer att göra, för att sedan bli aningen lugnare under första veckorna i nästkommande läsperiod.
Så det får helt enkelt gälla att hålla disciplinen på topp och se till att få så mycket som möjligt gjort helt enkelt - mer kan man ju inte göra. Jag har redan "funnit mig i" att ha minst en termin till i skolan för att skrapa ihop ett godkänt i några resttentor som jag helt enkelt inte kommer hinna med nu under våren. Så får jag då ytterligare något eller några ämnen att tenta av, så känns det inte som att det skulle vara hela världen...

Det har minst sagt varit en stor frihetskänsla att äntligen kunnat börja köra igen! Inget mer klaffande med bussar och krånglande tåg, nu kan jag åka exakt då jag själv vill.
Även om det garanterat kommer dagar igen med snö och minusgrader, så kommer det garanterat gå åt det hållet nu att snön mer och mer försvinner. Sista dagarna har man sett en liten, men ändå märkbar skillnad i mängderna snö från en dag till en annan. Och vägbanorna har generellt varit mer våta än isiga och hala. Så nu fräser jag återigen fram på min älskade moped.
Okej, jag vet att det finns en och annan som anser att det vilar en viss "töntstämpel" över att köra moped när man är 32 år - men det bjuder jag faktiskt på. En EU-moped har det varit det perfekta alternativet för mig som fattig student som dessutom bor lite avsides! Jag har inte råd med bil, det är praktiskt taget uteslutet att äga en sådan när man pluggar och är ensamstående. Men att äga mopeden blir bara 100-200 kronor dyrare per månad än att åka buss. Och istället är jag då mycket rörligare!
Sen räknar jag själv med att "det man förlorare på gungorna, tar man in på karusellen" - nämligen att även om resekostnaderna i sig blir aningen dyrare, tjänar jag in de pengarna på att jag istället kan åka till en billigare stormarknad och handla mat istället för den dyrare kvartersbutiken i området där jag bor. Bara på maten sparar jag på det sättet in flera hundra per månad. Liksom att jag enkelt kan åka Ikea och handla det som är billigt där och andra affärer där priserna är lägre än inne i stan...
Så den som nu så önskar, får gärna anse att jag är lite töntig som fortfarande kör moped - något som många i min ålder slutade med för 10-15 år sedan.  Själv håller jag mig fast vid detta ett bra tag till. Och man ser också att det "kryper uppåt i åldrarna" att ha en moped. Många tycks välja detta istället för en andra bil, så jag är verkligen inte ensam! Och med tanke på bensinpriser, växthuseffekt och så vidare, kommer det säkerligen fortsätta i den rikttningen. För säga vad man vill om moped, men det är både billigare och miljövänligare än att ha en bil!

För ett antal år sedan, jobbade jag med en karl som var total sportfreak - det var nästan det enda han pratade om dagarna i ända!
När det så blev sommar-OS i Sydney i augusti, tog han sin sommarsemester under de veckor som spelen höll på. De flesta av grenarna direktsändes och i och med tidsskillnaden till Australien sändes då det mesta nattetid. Så vad gör han? Jo, sitter upp och tittar på OS på nätterna och sover hela dagarna - och gick bara ut när pilsnern tog slut. :-)
Själv har jag några riktigt stora intressen, jag med, men skulle aldrig göra något sådant - framförallt inte sommartid då jag föredrar att vara utomhus på dagarna och inte ligga hemma och sova. Men alla är vi olika - och tur är väl det.
Och just nu kan jag nästan känna mig lite utanför ibland, när "alla" diskuterar OS och olika medaljhopp - medan jag knappt själv har koll på vare sig deltagare eller regler i de olika grenarna. Jag menar, hon Anja Pärsson är väl balettdansös?! Eller hur var det nu? *skratt*
Riktigt så dålig koll har jag väl inte - men det är inte långt ifrån! Och smått besviken är jag ju när det blir dessa nattliga sändningar, för det finns faktiskt en gren jag vill följa - nämligen hockeyn! Jag är inte så intresserad att jag sitter uppe nattetid och tittar, men tycker det är en roligt sport att se annars...

AB 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10 DN 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9 GP 1 SvD 1 VG 1, 2

Ett par kunde inte bo kvar i sin lägenhet på grund av att kvinnan lider av ett handikapp. De flyttade därför tillfälligt in på ett lägenhetshotell istället.
Eftersom det finns TV på rummet och paret har sin adress på hotellet, kräver nu Radiotjänst TV-licenspengar av paret. Ärendet har gått vidare till Kronofogden, eftersom paret inte velat betala licensen. Frågan är väl dock om Kronofogden kan ta TV:n i sig i alla fall - den tillhör trots allt hotellet.
– Alla måste vi folkbokföra oss någonstans. Om det är på hotell, eller någon annanstans gör ingen skillnad för licensen. Så är regeln och den ska alla efterleva, säger Eva Selin som är jurist på Radiotjänst.
– Finns det tv i rummet man betalar för och man har sin adress där, så kommer man inte undan licensen, fortsätter hon.

Nu må det vara så att Radiotjänst inte bestämmer reglerna utan bara ser till att de efterföljs - men någonstans måste det väl, ändå finnas en rimlighet för vad man faktiskt bråkar om!
Dessutom måste det väl vara så att TV-licensen betalas av hotellet (i det här fallet) - och den avgiften är garanterat inbakad i priset för hotellrummet.
Börjar det nu inte bli dags att ändra reglerna och helt enkelt lägga ner Radiotjänst? Det borde väl vara enklast att antingen ha en generell avgift via skattesedeln eller helt enkelt koda SVT:s kanaler - den som inte betalar kan då inte se vad SVT sänder. Så slipper vi sådana här idiotiska fall.

AB 1 SKÅ 1

Av svenskarna är de renligaste en man som sympatiserar med folkpartiet, bor i Västsverige och arbetar som tjänsteman. Minst renlig är en kristdemokratisk kvinna i pensionsålder bosatt i Småland. Hmmm - är det därför det luktar så illa i Småland ibland?!?!
Ungefär 38% duschar eller badar varje dag. Män väljer dock i större utsträckning att tvätta sig dagligen än kvinnor, 43% jämfört med 34 bland kvinnorna. Leder ligan gör män i åldern 45–59 år, av dem duschar eller badar hälften varje dag.
Undersökningen visar dessutom på stora skillnader i ungas attityd om hur ofta det är lämpligt att tvätta sig: 3 procent av dem i åldern 16 – 29 år uppgav att de duschar eller badar flera gånger om dagen - medan 2 procent erkände att de nöjer sig med två gånger i månaden (!!).
Dock leder alliansen över de rödgröna i den här frågan! Allra renligast är de som sympatiserar med folkpartiet, 56 procent av dem duschar eller badar varje dag, följda av centerpartister och moderater. Av Kristdemokraterna duschar eller badar bara 25 procent dagligen - och Vänsterpartisterna ligger på ungefär samma nivå. Miljöpartiet och Socialdemokraterna hamnar på 37 respektive 41 procent...
Att aliansen behöver duscha och bada så ofta kan förmodligen härledas till allt ordbajs det dagligen strör omkring sig, de skulle förmodligen lukta rent vedervärdigt om de inte tog minst en dusch per dag!
I övrigt får man väl hälsa er alla välkomna till K.O.V. - Klubben för Onödigt Vetande!! Vad skulle vi göra utan dessa fantastiska undersökningar?! Förmodligen få ett och annat skratt mindre om inte annat... :-)

DN 1

Bilden lånad från Dunder

Så var det Alla Hjärtans Dag och man hör har och var om par som gifter sig, kärleksgåvor hit och dit... Själv är jag istället lite kluven till just sådana här dagar - precis som Mors/Fars dag. I mångt mycket ser jag det som ett kommersiellt jippo för att vi ska handla lite mer prylar. Istället borde vi ju faktiskt oftare visa våra när och kära att vi uppskattar och älskar dem istället för att ha speciella dagar då de ska uppmärksammas.
Visst kan det vara en bra dag att göra något lite extra för den/dem man älskar, men tanken att ha en speciell dag för detta känns lite märklig på något sätt...

Min helg har hittills inte varit särskilt romantisk heller - den har mest gått åt till att plugga. Äntligen har jag kommit en bit på väg vad gäller examensarbetet och jag har knåpat ihop en inledning och en tidsplan för hur arbetet skall läggas upp. Imorgon skall dessa delar lämnas in, så nu håller jag tummarna för att de godkänns.
Den uppgift skolan i torsdags helt plötsligt kastade över oss och krävde att vi ska lämna in nu på fredag tycks man nu jobba på att flytta fram. Protesterna lät givetvis inte vänta på sig när uppgiften tillkännagavs - och den här gången tycktes det faktiskt löna sig.
Men märkligt är väl hur vuxna människor ibland beter sig! När vi framförde kritik under föreläsningen, skyllde läraren på studierektorn och ansåg att vi skulle ta upp det hela med honom, eftersom han var ytters ansvarig för upplägget av schema och inlämningsuppgifter. Men väl hos studierektorn kom kommentaren "Att det där lärarnas egna ansvar och i övrigt visste jag inte att ni hade så mycket just nu". Alla skyller alla med andra ord. Men nu jobbar man på att vi ska kunna lämna in det hela lite senare, så hoppas det går igenom! Mitt schema till veckan kommer nämligen vara ganska fullspäckat även utan denna inlämningsuppgift, så jag klarar mig ganska bra utan den måste jag säga...

Våren tycks verkligen låta vänta på sig i år - även om vi än så länge bara är inne i mitten av februari. Man har liksom kastats mellan glädje och förtvivlan vad gällt vädret sista tiden känns det som! Ena stunden har vi haft töväder och snuddpå vår ute - för att det sedan skall bli full snöstorm igen.
Nu har det trots allt varit töväder ett par dagar, så det känns ganska skönt. Idag dammas återigen mopeden av när jag ska flänga in till stan en sväng. Även om det nu råkar vara bara strax över nollsträcket, så är det ändå bra mycket enklare att ta sig fram för egen maskin än klaffa med bussar hela tiden.
Och snart är väl - förhoppningsvis - våren här på allvar. Det känns för ögonblicket ganska tröstlöst att gå och vänta på att den ska komma, men nu är det mer och mer enbart en tidsfråga innan den är här!

DN 1, 2, 3 SvD 1, 2 VG 1

Igår skrev jag om män som åker till Thailand och "hämtar hem" en fru. Detta tycks verkligen vara ett hett ämne och som en av kommentarerna löd, tycktes jag trampat rätt i ett getingbo. Kommentarerna haglade in och den ena var argare än den andra.
Många tycktes känna sig påhoppade både av mig och Svenska Dagbladet, som skrev en artikelserie i ämnet att så många män som "hämtar hem" fruar från framför allt Thailand missköter sig. Men varken jag eller Svenska Dagbladet har egentligen aldrig påstått att alla män missköter sig. Jag har inget emot att en utländsk kvinna - oavsett nationalitet - träffar en svensk man och följer med hit, så länge det är frågan om äkta känslor från båda sidor, kvinnan behandlas väl (ja, givetvis ska hon behandla mannen väl också).
Självklart finns det otaliga sådana förhållanden också, där det är "som vilket förhållande som helst".

För många år sedan träffade jag själv en filippinsk tjej, vi träffades i Sverige och flyttade ihop. Visserligen höll det inte särsklit länge, men det hade med helt andra saker att göra än hennes nationalitet utan helt andra saker.
Men en sak jag verkligen lärde mig under tid vi var tillsammans var vilken hemsk attityd många män/killar hade gentemot henne på grund av hennes asiatiska ursprung. Självklart inte alla - men alldeles, alldeles för många. Jag tappade ganska snart räkningen på antalet gånger jag blev erbjuden pengar för att att någon ville ha sex med henne liksom gav uttryck för en lång rad andra fördomar kring asiatiskor.
Alla kommer givetvis inte hit för pengar, många är välutbildade etcetera men det finns också en stor andel "lycksökerskor" bland de kvinnor som gifter sig med svenska män och kommer till Sverige med dem.
Så nej, jag har inget emot att man träffar en utländsk kvinna som sedan kommer hit - så länge det är av ömsesidig kärlek och mannen inte utnyttjar henne. För det var ju trots allt det som både SvD:s artikel och mitt inlägg handlade om - de män som faktiskt missköter sig. Sedan finns det givetvis många som inte gör det och då går det inte att jämföra med exempelvis legaliserad prostitution.

GÅRDAGENS INLÄGG HÄR

Intresset för thailändska kvinnor är omfattande på internet. Det finns ett stort antal kontaktsidor för män som söker thailändska tjejer, men också rena äktenskapsförmedlingar på plats på landsbygden i Thailand.
”Om du önskar kontakt med en thailändsk kvinna för ett livslångt äktenskap kan du begära information om den kvinna/de kvinnor som intresserar dig”, står det på en av kontaktsajterna där thailändska kvinnor visar upp sig. En 30-årig kvinna beskriver sig som ”renlig och resonabel” och söker en ”ansvarsfull man som är den självklara ledaren av familjen”.
Så här beskriver en annan sajt sin funktion: ”Vi startade som ett svar på alla de existerande Thailandsforum som myglar med anledningen att vi gillar den delen av världen så mycket. Visst är fina stränder, sol och billiga priser bra, men vi vet ju alla varför vi åker: BRUDARNA!”
På sajten diskuterar man lika självklart priser på olika prostituerade i Patong som visumregler och hur man ska göra för att ta hit en tjej.
Signaturen "Leverläppen" vill ”hämta hem en ny thaitjej men är rädd för att hon kommer att börja ställa krav utifrån svenska ideal”. En medlem skriver i ett mejl till SvD om fenomenet ”Gula Febern”: ”Många tjejer som jobbar i bar är där för att hitta en man att gifta sig med”.
”Vid exakt rätt ögonblick kommer hon se dig djupt in i ögonen och fråga ”I go with you?” Efter den kvällen kommer du att ha med henne under resten av semestern, och senare är hon kanske i Sverige”.
På en diskussionssajt finns en tråd om svenska män och asiatiska tjejer på över 1500 inlägg. Många tycker liksom signaturen Pretoria att jämställdheten gått för långt i Sverige:
”I Thailand har män och kvinnor tydliga roller. När en sådan tjej kommer till Sverige blir hon kallad ”slavinna” av svenskarna för de verkar inte förstå hur det går till i världen.”
Signaturen Flback svarar:
”Har då aldrig mött en man här som är olycklig med sin thai- eller filippinobrud.”

Källa: SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Idag hängde smockorna tungt över aulan på sjöfartshögskolan i Kalmar. Vi som nu går sista året på sjökaptensprogrammet är mitt i den intensivaste terminen på hela utbildningen och pluggar som det redan är praktiskt taget sju dagar i veckan för att hinna med allt. Så idag får man för sig att pyttsa ut ytterligare en inlämningsuppgift. Dessutom en obligatorisk sådan och - som pricken över i - man är underkänd i hela kursen om inte uppgiften inte lämnas in i tid. Vilket är nästa fredag.
Nu är det inte världens största inlämningsuppgift, men den kommer ändå ta några timmar att genomföra - och ta tid från en rad andra saker som också måste hinnas klart i tid.
Så studierektorn fick en rad besök på sitt rum under eftermiddagen - och har fått minst ett kärleksbrev i mejlen också, nämligen från mig. Det besked man fått tidigare idag hade tydligen varit praktiskt taget "gör uppgiften eller gå om kursen nästa vår" - ett besked som kanske egentligen inte förvånar mig särskilt mycket. Emellanåt har jag nämligen haft känslan att det skulle vara lättare att dansa kang-kang med en myndighet än för en diskussion med den här skolan. Tyvärr - tråkigt men sant.

Just ikvälla har det nästan känts som jag skulle behövt ett dubbelt yoga-pass för att varva ner! Jag har varit i skolan från halv åtta i morse till åtta ikväll, med både föreläsningar och egna studier.
Om någon gång så upptäcker man verkligen hur stel man är i kroppen när man går på yogapassen. Det knakar och låter i lederna och känns klart ochg tydligt hur muskler man knappt visste existerar tänjs ut igen. Nej, det är verkligen inte helt fel - och man känner sig bra till freds när man lämnar yogapassen igen.
Men den tillvaro många har idag kräver nästan dessa stunder av "organiserad avkoppling" för att man helt enkelt ska orka med - och kropp och psyke ska palla för alla påfrestningar och all stress. Trots allt är det ju galet att det ska behöva vara så, att man ska behöva gå på sådant för att orka med sin vardag...

Ni som följer min blogg får gärna säga vad ni tycker om den lilla "kommentarsregeln" som finns längst ner ovanför fältet där man skriver kommentarer på min blogg! Är denna svår att förstå?!
Uppenbarligen är det minst en mening i den texten som många inte alls kan greppa! Nämligen meningen "Kommentarerna ska vara relevanta till bloggen. Till exempel reklamkommentarer ("läs min blogg", "tävla på min blogg" etcetera) och spamkommentarer raderas direkt.".
Av massor med anledningar avskyr jag just sådana kommentarer, men regeln till trots har dessa kommentarer ökat sista dagarna. Det är kommentarer som "jag har en ny blogg, kom in och säg vad du tycker", "tävla om titeln veckans blogg" - och en massa annat. Lämnar man sådana här kommentarer tyder det på minst två saker:
1. Du har inte läst varken mitt inlägg (som du lämnar kommentaren på) eller det som i övrigt finns på bloggen.
2. Du har inget att säga som är tillräckligt intressant för att du ska kunna få läsare på annat på sätt än att lämna någon kommentar om ytliga tävlingar etcetera på andra bloggar.
Själv tänker jag även fortsättningsvis radera dessa larviga reklam- och spamkommentarer från min blogg! De kommer aldrig ens publiceras.

Bilderna lånde från Pastelito och Mona

En 67-årig man har åtalats vid Uddevalla tingsrätt misstänkt för våldtäkt på sin dotter. Enligt åtalet har han haft samlag med henne vid ett tillfälle någon gång under tiden januari - april 2009. Dottern är född 2006.
Mannen är gift och har flickan med en kvinna i 30-årsåldern. Det hade varit problem inom familjen och de sociala myndigheterna var inkopplade. Det var när flickan placerades i ett familjehem som hon berättade vad hon hade varit med om. Pappan ställer sig dock helt frågande till anklagelsen enligt hans försvarare, advokat Jonas Westbring.

Pappan nekar (visserligen inte särskilt förvånande), så om han är skyldig eller ej vet jag inte - än i alla fall. Men är han det, vet jag inte om man ska gråta, bli förbannad eller helt enkelt spy?
Oavsett den här mannens skuld, finns det tyvärr personer som gör sådant här mot små barn - och det är ett brott som är så vedervärdigt att jag saknar ord för det.
Återigen: Man diskuterar hundkörkort för att man ska vara lämplig hundägare, en djurägare (oavsett vilket djur det rör sig om) kan förlora rätten att ha djur i sin ägo - men vem som helst får sätta barn till världen! Har man allvarligt misskött sina åtaganden som förälder, ska man inte bara förlora sin rätt inte att träffa sitt/sina barn - man ska heller inte ha rätt att skaffa nya.
Självklart ska det vara ställt utom allt rimligt tvivel att man är skyldig och självklart ska det vara grova brott det är frågan om. Men vem som helst är inte lämplig som förälder, så enkelt är det!

DN 1

Källa: AB 1, SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7

Bilden från Linköpings kommun

Alltför mycket tid läggs emellanåt på skolan, det får jag faktiskt erkänna! Jag tillbringar en stor del av dagarna i skolan och det känns ibland som man nästan aldrig är hemma. Jag har varit i skolan varje dag sedan förra måndagen - inklusive lördag och söndag - ändå känns det just nu som jag inte hinner med allt jag skulle vilja hinna med.
Även om jag nu vet vad jag ska skriva om, har jag till exempel inte hunnit börja på examensjobbet ännu. Jag har sedan ytterligare uppgifter jag ännu inte tagit itu med, men där det verkligen börjar brinna i knutarna om jag ska hinna bli klar i tid. Så jag har en vag känsla av att jag kommer bli sittande här även till helgen - även om det kanske inte blir fullt lika mycket som helgen som gick.
Jag förfasas nästan över hur fort veckorna tickar iväg, men inser att tiden går fruktansvärt fort med tanke på hur intensiva dagarna trots allt är. Föreläsningarna blir konstant avlösta av att man gör alla inlämningsuppgifter åt höger och vänster, liksom försöker gå igenom alla anteckningar och liknande från föreläsningar.
Nu syns ändå snart slutet på utbildningen och det är väl det som håller lågan uppe, så här sista terminen....

Men allt viktigare blir givetvis också de stunder man kan koppla av och ta det lugnt och fkatiskt helt koppla bort allt som har med skolan att göra. Man behöver faktiskt dessa stunder för att helt enkelt orka med. Nu kan jag längta efter fredagskvällen som ett barn längtar till julafton, liksom att en sovmorgon kan vara guld värd.
Nu behöver man verkligen dessa småsaker i vardagen, de blir alltid mer värda när de blir färre och färre. Saker som att kunna sova lite längre någon morgon, äta lite extra gott eller kunna gå ut en kväll... :)

Efter ett halvårs förberedelser öppnar snart sajten My webwill. Där ska betalkunder liksom gratisanvändare kunna lämna en beskrivning över hur det persoliga materialet på internet ska behandlas efter döden. My webwill ska se till att exempelvis bloggen och Facebookkontot som kunden hade i livet ser ut som önskat efter att personen dött - eller helt enkelt plockas bort.
Arbetet med sajten har pågått sedan i somras med att bland annat undersöka vilka internetvanor vi har och vilka behov de möjliga kunderna har.
Tanken med sajten är att kunden ska lämna över inloggningsuppgifter till de platser på nätet där man är aktiv. Det kan till exempel vara Facebook, Flickr, Bilddagboken och bloggar. Företagets uppgift är då att redigera innehållet så att det ser ut på det sätt som kunden önskat eller att avsluta konton.
Smart idé tycker jag, även om jag även i fortsättningen håller mig till att överlämna mina uppgifter till mina anhöriga - så får de avsluta de internetkonton jag har... :-)

Källa: DN

ECommerce and EBusiness

Våren 2006 besökte den muslimske mannen tillsammans med en representant från utbildningsföretaget Lernia AB ett företag för att diskutera en praktikplats. Under besöket avböjde mannen att ta företaget Melaments kvinnliga vd i hand, utan hälsade istället genom att lägga sin handen mot sitt bröst samtidigt som han förklarade att hans religion förbjöd honom att vidröra andra kvinnor utanför familjen.
Efter mötet togs beslutet att mannen inte skulle få någon praktikplats på det aktuella företaget. Företagets motivering var att mannen saknade den kompetens och erfarenhet som krävdes. Men enligt Arbetsförmedlingen var det i stället mannens vägran att ta den kvinnliga vd:n i hand. Enligt Arbetsförmedlingen har han genom sitt uppträdande medverkat till att han inte fick praktikplatsen och man beslutade därmed att återkalla hans anvisning till det arbetsmarknadspolitiska programmet. Därmed förlorade mannen även rätten till aktivitetsstöd.
Man kan tycka vad man vill om sedvänjan att inte vidröra kvinnor utanför familjen. I vår kultur är detta helt okej, medan det inte är det i andra. Personligen skulle jag inte reagera negativt om någon vägrade skaka hand med mig, men istället hälsade artigt på ett annat sätt.
Visserligen kan man hävda att man ska ta seden dit man kommer och att man då får hälsa på svenskt sätt om man är i Sverige. Samtidigt hävdar jag att när det gäller sådana hör småsaker - som det i detta fall är frågan om - får vi väl ändå mötas på halva vägen. Att dra in aktivitetsstöd för att man inte hälsar "på svenskt sätt" känns rätt larvigt - även man väl också skulle kunna hävda att han ju faktiskt kunnat ta i hand. Även om det kan tyckas lite "petigt" (jovisst, någonstans får man mötas på halva vägen - både vi svenskar och de som kommer hit, oavsett anledning) att han inte tog i hand, borde det ändå inte ligga till grund för indraget aktivitetsstöd. Sen kan man diskutera kulturkrockar och att ta seden dit man kommer i all oändlighet.
När DO kontaktade företaget förklarade de att mannen saknade kompetens och inte hade fått någon praktikplats – oavsett handskakning. Och idag beslutade Stockholms tingsrätt att Arbetsförmedlingens agerande var religiös diskriminering. Arbetsförmedlingen ska nu betala 60.000 kronor och ränta till mannen, man ska också ersätta Diskrimineringsombudsmannen för rättegångskostnader med 36.642 kronor.

AB 1 DN 1 SvD 1

Bilden från Designdoktorn

Två dagar i rad har det nu äntligen varit plusgrader i Kalmar och man återigen fått lite, lite vårkänslor. Det må fortfarande vara kallt och det är inte överdrivet mycket töväder - men tillräckligt mycket för att hoppet om en vår ska väckas.
Läste om ovädret i Washington och är så långt ifrån avundsjuka som man kan komma vad det gäller deras väder! Äntligen kanske det börjar gå åt rätt håll verkar det som. Jag tänker verkligen inte ropa hej än - vi är bara i början av februari och mycket kan hända än så länge. Men varje varm dag är guld värd. Och att det nu börjat ljusna när väckarklockan ringer på morgnarna och det inte är bäcksvart när man kommer hem på eftermiddagen känns i sig som en skänk från ovan som ger extra energi.

Och energin har faktiskt funnits den här helgen. Jobbat har jag gjort så det brakar om det, torkat avföring, grus och stenar från väggar och golv - resten av tiden har mest ägnats åt skolan. Och jodå, idag har jag fått en hel del gjort. Jag har kommit en bra bit på väg på en inlämningsuppgift och renskrivit en hel del anteckningar.
Och dagen idag avslutades med välbehövlig yoga. Det är märkligt vilken avslappning och avkoppling yoga inger - jag som aldrig varit så mycket för det här med att röra på mig har äntligen kommit mig för att träna lite. Nu är yoga inte mycket till träning i bemärkelse att få kondition och en massa muskler, men man blir smidig och kan koppla av under den stund man är där. Nu har det blivit lite av en drog - eller åtminstone vana - och jag längtar efter varje pass!

AB 1 SvD 1 VG 1

Bilderna lånade från Photobucket,

Ibland stannar man liksom upp, man blir stående och undrar vad man uppskattar i tillvaron. Man frågar sig vad som är betydelsefullt och hur man vill att tillvaron ska se ut för att må bra. För somliga krävs någon form av livskris, en allvarlig omvälvning i livet för tanken ska komma och man ska kunna se det som är meningsfullt - själv har jag mer och mer börjat tänka tanken snudd på dagligen.
Det är ofta man ägnar alltför mycket tid åt vardagliga ting; man jobbar, pluggar, handlar, städar, tvättar, diskar, åker på träningar... Men ibland undrar man hur mycket av det som är av betydelse för att man ska må bra? Jovisst vill man snyggt hemma, man behöver jobba för att få in pengar, som man ju faktiskt i sin tur behöver. Men ibland undrar man om man i vilken sits man mår som bäst? Är vi människor skapta för den tillvaro man har "i det moderna samhället"?
Mer och mer börjar jag känna hur mycket jag uppskattar de lugna stunderna i tillvaron, då man slipper flängande åt höger och vänster. Varje gång jag gått på yogan sista veckorna, har jag verkligen insett hur viktig dessa lugna stunder blir i den hektiska tillvaro man har i dagens samhället. Lugnet och att få rå om sig själv borde ju egentligen var en av de mest elementära prioriteringarna vi har, men är istället något som kommer mer och mer i skymundan.

De gånger man är i närheten av naturen eller man har lugn och ro och själv kan styra sin tid, när tiden går till att äta och dricka gott, vila och göra sådant man själv uppskattar är de gånger i alla fall jag själv mår som bäst.
Jag skulle inte vilja bli gammal och se mitt liv "gått om intet" till enbart jobb och vardagssysslor - och framförallt inte om det är ett levnadstempo som kan ha lett till sjukdomar eller skador.
Det är många gånger jag funderar över hur jag skulle vilja att min tillvaro skulle se ut för att jag ska må så bra som möjligt. Självklart skulle jag inte vilja sluta jobba helt och hållet - det skulle jag aldrig stå ut med. Men det ska vara en bra balans mellan jobb och fritid, liksom att jobbet i sig ska kännas meningsfullt. Framförallt ska förstås hela tillvaron som helhet kännas meningsfull - och det är en balans som är svår att finna ibland...

Här några enkla knep för den som vill lära sig spela golf snabbt och enkelt!! :-)

SvD 1

---

DN 1

Vi har alla olika kriterier på vad som är roligt och vad vi tycker om att göra. Själv tycker jag om resor, musik och lite annat - som många andra tycker om, tror jag... Sen finns det dem som har andra läggningar, andra läggningar som man roas av. Någon har till exempel som lördagsnöje att att smeta avföring på väggarna på en av de allmänna toaletterna i en av Kalmars affärsgallerior. Åtminstone de helger jag jobbar - jag undrar om det är någon som vet när jag jobbar och tänker att "JAAA, nu jobbar Tobias, nu kladdar vi bajs på väggarna på toaletten!!"?!
Det är verkligen en märklig vana - och inte första gångerna det händer om man ska tro dem som jobbat där ett tag, det har torkats avföring från dessa väggar förr har det berättats för mig. Och nu är det min tur att göra det! Tur städjobbet är skapligt betalt, annars hade jag sagt upp mig för länge sen. ;-) Jag behöver verkligen extrapengarna, så jag får nog stå ut med att torka avföring ett tag till har jag en känsla av.
I övrigt är det ju det perfekta extrajobbet; hyfsat betalt, skapliga arbetstider med tanke på att jag ändå har en stor del av dagarna lediga - slutar vid 10-12. Så jag kommer förmodligen hålla mig kvar terminen ut, så länge det inte händer något oförutsett.

Det blev alltså en tidig lördagsmorgon idag, klockan fem ringde klockan och det var dags att åka och jobba. För första gången på veckor var det till och med plusgrader i morse - trots den tidiga timmen - så det blev till att gräva fram mopeden ur snödrivorna utanför porten.
Det kändes faktiskt en aning ovant, det måste jag erkänna! Man är ju van vid kyla och snöfall sen åtskilliga veckor, men nu var det plötsligt lite vårkänsla när man kom ut. Snöovädret tycks dragit vidare till USA och Washington, där det tydligen ska vara världens oväder just nu.
Efter avslutat arbete åkte jag till skolan, där det blev några timmars pluggande. Jag fick inte så mycket gjort som jag hade hoppats på, men ändå en del anteckningar renskrivna i Företagsekonomi. Även imorgon kommer det bli några timmars pluggande och jag får hoppas jag får lite mer gjort än idag.
Emellanåt blir jag smått panikslagen över allt jag ska och vill hinna med i skolan, det känns inte alltid som dygnets timmar och veckans dagar hinner med till det jag skulle vilja. Trots min stenhårda disciplin att det är skola som gäller mellan 08:00 och 17:00 varje dag, så känns det inte alltid tillräckligt. Men jag ser det som att jag inte kan göra mer än mitt bästa - och mer än 8-9 timmar per dag orkar jag inte riktigt med som det känns. Vad jag själv lärt mig om den mänskliga hjärnan, klarar den heller inte av inlärning mer än 8-9 timmar per dag och det känns emellanåt som det faktiskt stämmer. Efter en hel dags pluggande, får man inte in en bokstav till, så enkelt är det.

Ikväll har jag inte riktigt kunnat motstå frestelsen att se Melodifestivalen, tro det eller ej! Det kommer ju förmodligen vara ett av de stora samtalsämnena framöver, så känns som man faktiskt borde ha en åsikt och en uppfattning kring detta jippo.
När jag var liten, var Melodifestivalen en riktig happening - jag kunde längta i flera veckor innan det gick av stapeln. Men nu är det inte längre riktigt lika roligt, framförallt med tanke på att alla deltävlingar till stor del tar glädjen från det hela och istället gör tävlingen rätt uttjatad.
Förra året var trots allt varje deltävling rätt underhållande, även om alla låtar inte var de allra bästa. Petra Mede skötte programledarskapet rätt bra dessutom, så man fick faktiskt ett och annat gott skratt dessutom. Men i år undrar jag hur man resonerat när man knåpat ihop "mellansnacket" mellan låtarna?! Det var ju så fruktansvärt stelt och tråkigt att det blev pinsamt!
Några av låtarna ikväll var mer eller mindre godkända, men programledarna skrapar inte ens ihop en etta på en skala på ett till fem om man skulle fråga mig.
Återstår att se om man orkar se resten av deltävlingarna! Någon chans till får nog programledarna, men känns det lika tråkigt nästa gång återstår att se om jag kommer vilja se fler av deltävlingarna - jag kanske spar mig till finalen istället?!

AB 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8 DN 1, 2, 3, 4 SvD 1, 2, 3 VG 1, 2, 3

Bilderna lånade från Mitt vita hus, Ramnissan och Folkuniversitetet

Sedan november skriver tio studenter inom området service management vid Lunds universitet i en blogg som drivs av institutionen. Tanken med hemsidan och bloggen är att marknadsföra institutionen och universitetet för att locka nya studenter.
Bloggens inlägg handlar mest om utbildningen och livet som student. Men i de vardagliga skildringarna finns begränsningar i vad som får ingå. Ett avtal med institutionen förbjuder bloggarna att till exempel skriva nedlåtande om föreläsare, personal och studenter. Man måste också hålla sig ifrån att skriva om religion och politik. Enligt en av de bloggande studenterna får man dock kritisera skolan, så länge det är konstruktiv och välgrundad kritik.

Personligen skulle jag knappast hoppa på att skriva en blogg, där det inskränks så här vad man får skriva. Man undrar ju vad skolan syftar på med begreppet "politik", till exempel? Det går ju trots allt att innefatta ganska mycket där och behöver ju inte direkt handla om politiker, politiska partier och liknande.
Tittar man de flesta "vanliga" bloggverktygs användarvillkor, brukar det oftast vara frågan om att man inte får publicera pornografiska eller rasistiska inlägg eller matrial som bryter mot tystnadsplikt och upphovrätt. Liksom att man - givetvis - även i övrigt ska hålla sig inom lagens ramar. I övrigt lägger man sig inte i vad bloggarna skriver om - och det är så jag själv vill ha det när jag bloggar.

Bland de bloggar jag själv hittat som skrivit om just detta har det generellt blivit ett ramaskri över att Lunds universitet censurerar sina bloggare genom att inte tillåta dem skriva om politik och religion.
Att man inte får skriva nedlåtande om skolan, elever och lärare känns ju som en självklarhet när det är skolans egna hemsida, så det är väl inget att dividera om. Dessutom kan jag själv inte se att är ett större problem att man får vissa riktlinjer när man skriver en blogg på uppdrag av någon. Det är klart universitetet vill styra lite kring vad som ska stå på bloggen - och jag kan tänka mig att man är rädd för att det ska komma upp politiska ämnen som universitetet inte kan ställa sig bakom.
I grunden är jag självklart emot censur, men vill man till exempel skriva en politisk blogg vänder man sig knappast till en blogg som en institution på ett universitet står bakom - då skapar man förmodligen en egen blogg. Eller är jag helt ute och cyklar? Jag förmodar att man vill ha ett fokus på själva studentlivet och pluggandet och att man gjort ett - om än kanske aningen tafatt och missriktat - försök att specificera vad bloggen ska handla om. Det är ju inte en fråga om att man dikterar ett generellt förbud kring vad studenter får blogga om - utan vad man vill ska finnas på skolans blogg. Hade det däremot även gällt ett förbud kring studenternas privata bloggar hade även jag gått i taket!

SvD 1 SYD 1

Bilderna lånade från Patrik Ohlsson och Mamma till fyra killar

I december tipsades den turkiska polisen om att en 16-årig flicka som anmälts saknad troligen hade blivit mördad av sin familj. Nu börjar detaljerna kring mordet klarna och det tycks stå klart att flickan grävts ned cirka två meter under marken på familjens gård. Att hon hade jord i magen och lungorna tyder på att hon helt enkelt har grävts ned levande och sedan lämnats att dö.
Utredarna har också kunnat konstatera att hon inte varit drogad när hon sänktes ned i marken utan med största sannolikhet varit vid fullt medvetande - i sittande ställning och med bakbundna händer. Hennes far och farfar är nu gripna för mord.
Före mordet blev 16-åringen misshandlad och hon ska också ha sökt hjälp hos den lokala polisen vid tre tillfällen strax före mordet - men blivit hemskiad igen varje gång.
Minst 200 hedersmord begås troligen varje år i Turkiet, men mörkertalet anses vara väldigt stort. I den turkiska strafflagen finns inte begreppet hedersmord, utan bara mord som kan ge livstid. Strafflindring kan medges om en person begått mord i ett upprört sinnestillstånd - som ofta används vid just hedersmord. Men upprört sinnestillstånd eller ej - hur kan man döda sitt eget barn? Hur kan man anse att det är så illa att ens dotter umgås med pojkar att det är värt att döda sitt barn för en sådan sak? Finns det någon gång en anledning att döda sitt eget barn? Själv skulle jag aldrig kunna göra en sådan sak! Jag skulle kunna bli fruktansvärt förbannad, säga dumma saker - men aldrig döda...

Nästa sak man blir nästan lika ställd inför är Sturebymordet, där hovrättens domar föll idag. Vad gör en tonåring till mördare? En 16-åring är fortfarande ett barn... Oavsett ålder, skulle knappast jag eller de flesta andra komma på tanken att döda hur svartsjuk man än är. Det må vara starka känslor som är i farten i relationer - men de skulle ju knappast få någon att döda.

Och här är en historia med en lång rad offer. Snacka om en usel start i vuxenlivet när man börjar det med en dom för mord. Vad gäller det allra mesta, kommer det bli svårt att förklara en sådan händelse och handling. Och framförallt att komma tillbaka till samhället igen.

DN 1, 2, 3 SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6

Monstervågor som uppstår ur ingenstans och snabbt växer sig höga som tiovåningshus sågs länge som en skepparhistoria, ungefär som sjöjungfrur eller sjöodjur. Nu är det väl inte riktigt så längre, att dessa vågor faktiskt existerar anses bevisat sedan många år tillbaka.
Den första tillförlitliga observationen av en jättevåg gjordes på en oljeplattform 1995. Jättevågorna bildas på några få minuter och blir uppåt 30 meter höga och väldigt branta. De brukar beskrives som en vägg av vatten.
Det läskiga är att det inte finns något sätt att skydda sig mot monstervågorna. Medan en tsunamivåg uppstår som resultat av en jordbävning, uppstår de här jättevågorna i princip helt oväntat. Förlisningar på grund av dessa vågor går ofta väldigt fort, många gånger på några ytterst få minuter. Fartyg knäcks på mitten, slås sönder totalt i dessa vågor.
Inom oceanografin definieras monstervågor mer precist som vågor, vilka har över den dubbla signifikanta våghöjden (SWH). SWH definieras i sin tur som medelvärdet av den största tredjedelen vågor i en vågförteckning.
Inom sjöfarten är dessa vågor välkänd - att man i ett i övrigt normalt vågsvall helt plötsligt kan stå öga mot öga med 25-50 meter höga vågor. Under senare år har man också med hjälp av satelliter kunnat göra observationer av hur stora vågor hastigt kan uppstå för att sedan lika snabbt försvinna.

Det finns ju en hel del att vara försiktid med och att försöka undvika när man är till sjöss. Men monstervågor kan man i alla fall än så länge inte skydda sig emot. Fast det är väl med fasa man tänker på att risken ändå finns att man stöter på en sådan när man är sjöman - även om risken förstås är ganska liten.
Men det är ett ämne som jag fascineras av mer och mer, ju mer jag läser om det! Förmodligen just för att det fortfarande omgärdas av en hel del mystik, sådant har ju alltid fascinerat oss människor...
Att gå med fartyg i hårt väder är nog så påfrestande, både för fartyget och besättning - men kommer en sådan här våg känner man sig garanterat ganska liten. Och hur mycket teknik vi människor än lyckats utveckla och hur mycket vi just nu än kan påverka så är vi fortfarande väldigt små i förhållande till naturkrafterna. Dem rår vi fortfarande inte på!

AB 1 2, SvD 1, Wikipedia 1

Bilderna lånade från Wangaratta, art.com

Vardagen som student är verkligen måttligt rafflande emellanåt. Man pendlar mellan skolan och lägenheten, ibland med omvägen via mataffären och toaletten.
Ibland blir det helg och då finns några få alternativ: soffan/sängen, studentpuben eller extrajobb. Och även då hamnar man emellanåt lutad över skolböckerna - om det vill sig riktigt illa.
Nejdå, jag klagar faktiskt inte alls. Jag tycker det är roligt också - även om det emellanåt är fantastiskt mycket att göra och man ibland svär så tungan svartnar över allt pluggande. Jag hade fördmodligen inte velat ha ett så här högt tempo om det varit ett jobb som jag kanske ägnat mig åt i åratal framöver. Men när jag nu vet att att det är under en begränsad tid och något som faktiskt leder till något - nämligen en typ av jobb jag gärna vill ha - så kan jag "bita ihop" och stå ut den tid som återstår.
Men visst kan det emellanåt kännas som det inte är mycket till liv man har när nästan all tid går till att plugga och sedan jobba extra för att ekonomin ska gå runt något sånär.
Tanken slår mig varje gång jag ska försöka skriva något vettigt dagboksinlägg här på bloggen. Jag ställer mig varje gång frågan "vad ska jag skriva om IDAG??". För ibland känns det verkligen som att det inte hänt ett smack, jag har verkligen inte gjort någonting - mer än möjligen fått en hel del gjort i skolan.
Sen ser jag det själv som så, att varje dag i skolan är ett litet steg i riktning emot att bli styrman så småningom - något som i hög takt kommer närmare och närmare. Så jag känner det inte som något bortkastat, även om tillvaron i ett kortare perspektiv just nu känns rätt innehållslös.
Men det är ett sätt att tänka jag anammar sen länge! Nämligen att om något känns jobbigt just nu, flyttar jag fram mitt "tidsfönster" lite och kan då se att det är något som är jobbigt/tråkigt/påfrestande just nu - men om en viss tid kanske det är över. Och tvärtom också, för den delen! Om något kommer imorgon som kan kännas jobbigt eller motigt, flyttar jag tillbaka mitt tidsfönster och tänker på det som är just nu. Kan vara lättare att "härda ut" på det sättet. :-)

Kommande helg blir det inte mycket till nöjen och vila direkt, istället ska jag jobba och även försöka få lite skolarbete gjort. Känns just nu som jag glidit efter en liten aning i vissa delar av skolarbetet, så ska försöka få lite gjort. När jag nu ändå måste upp och jobba både lördag och söndag, kommer jag sätta mig på skolan några timmar på eftermiddagarna och försöka få lite gjort.
Ska bli spännande att se hur jag tar mig in till stan på morgnarna bara. Bussförbindelserna är ju lite si och så på helgmorgnarna och det ligger fortfarande rejält med snö, så det där med att köra är väl tveksamt. Kanske i alla fall.
För nu har man ju faktiskt lovat sol och plusgrader (!!) åtminstone imorgon - så vem vet, jag kanske kan skotta fram mopeden på lördag morgon?! ;-)
Vintern har ju ställt till en hel del i år - inte bara trafikkaos, utan raserade tak och en massa annat, så det kanske vore något av en lättnad för många om den gav med sig och smälte bort nu?!
Att den ska försvinna innan helgen är väl att hoppas på för mycket skulle jag väl tro, men åtminstone till nästa vecka kanske?! ;-)

AB 1 BAR 1 DN 1, 2 SMP 1, 2, 3 SvD 1, 2, 3, 4 VG 1

Bilderna lånade av Matilda och Björla Marina

Och här kommer parodin på Jackie Ferm och John Lannefors' sexscen i Paradise Hotel förra året! Sex i TV skulle jag aldrig i livet drömma om att ha, men själva tycks de inte ångra detta särskilt mycket. Och det är ju trots allt något som är tacksamt att driva med. :-)

AB 1, 2, 3 VG 1, 2, 3

Hustrun kommer hem tidigare än väntat och finner sin man i sovrummet älskande med en mycket attraktiv ung kvinna. Hustrun blir naturligtvis upprörd och skriker gråtande:
"Du är ett oförbätterligt svin. Hur vågar du göra så här mot mig en trogen hustru mor till våra barn. Jag lämnar dig och begär omedelbart skilsmässa!"
Mannen svarar:
"Vänta nu en minut älskling så jag åtminstone får berätta hur detta hände."
Hustrun säger:
"OK men det blir nog de sista ord du säger till mig!!"
Då börjar mannen berätta:
"Jag hoppade in i bilen för att åka hem, då bad den här unga damen om lift. Hon såg så deppig, ledsen och försvarslös ut så jag tyckte synd omhenne och lät henne komma in i bilen. Jag märkte att hon var mager, inte så välklädd och smutsig. Hon berättade för mig att hon inte ätit på tre dar så i min medkänsla tog jag med henne hem och värmde upp de enchilada jag gjorde till dig i går, men som du inte åt upp för du ville inte gå upp i vikt.
Den stackars flickan slukade dom och tyckte det var gott. Då hon behövde bli ren föreslog jag att hon skulle ta en dusch.Medan hon tog en lång välbehövlig dusch såg jag att hennes kläder var så trasiga så jag slängde dom och gav henne de där designade jeansen som du inte använt för du tycker de är för tighta.
Så gav jag henne de underkläder du fick av mig på vår bröllopsdag och som du inte använder för du tyckte jag hade dålig smak. Sen hittade jag den där sexiga blusen min syster gav dig i julklapp och som du inte använder bara för att genera henne. Jag gav henne också de dyra bootsen som du köpte i en boutique men som du inte använder för att en annan kvinna på ditt jobb skaffat likadana."
Mannen tog ett snabbt andetag och fortsatte.
"Hon var såå tacksam för att jag förstod hennes situation så när jag följde henne till dörren när hon skulle gå vände hon sig mot mig med tårar i ögonen och frågade: "
"Är det något mer som din fru inte använder längre?"

Första året jag var mopedburen, hade jag allvarliga tankar på att skaffa vinterdäck till mopeden. Men det blev aldrig mer snö än att det smälte bort efter 2-3 dagar, så jag tyckte inte det var någon större vits. Det blev liksom inte riktigt av.
Vintern därpå funderade jag allvarligt på att istället byta in mopeden och köpa en fyrhjulig sak. Helt enkelt för att kunna köra även i vinterväglag, men fortfarande slippa kosta på mig en bil. Men nej, jag tyckte inte riktigt det var värt pengarna med tanke på att snön fortfarande inte låg mer än några få dagar i stöten och jag kunde använda den tvåhjuliga mopeden 8 dagar av 10 även vintertid.
Men i år hade två hjul till på mopeden varit guld värt! Det har blivit väsentligt mycket dyrare och omständligare att hålla sig till kollektivtrafik än att ta sig fram "för egen maskin" denna vinter. Även om jag varit lyckligt förskonad från att behöva tampas med försenade och inställda tåg - Kalmars bussar har faktiskt hållit tidtabellen förvånansvärt bra - så blir man ju snabbt bortskämd med sådant som som är det enklaste alternativet.
Även om jag villigt erkänna att bil skulle vara många gånger bättre än moped oavsett årstid, så förblir det fortfarande enklare att ta sig fram med moped än buss. Om det inte ligger is och/eller två decimeter snö på gatorna vill säga.
Och det var just vad det gjorde när jag skulle iväg i morse! Det var en smärre chock att sticka ut näsan utanför dörren när man skulle iväg idag, det får jag faktiskt säga! Även om jag såg att det snöade rejält när jag gick och la mig igår kväll, så uppfattade jag nog aldrig att det snöade fullt så mycket som det uppenbarligen gjorde. Så, - jo - i runda slängar två decimeter snö hann det komma i natt! Så att ta sig fram på något annat sätt än buss idag var verkligen inte att tänka på.

Kvällarna har blivit än mer värdefulla stunder för avkoppling sedan terminen drog igång igen. Jag kör stenhårt på att det är studier som gäller 08:00-17:00 på vardagarna - men med minst två resultat som följd. Det ena är givetvis det jag vill uppnå, nämligen att jag får en hel del gjort under dagarna. Men det andra är att jag är totalt slut i huvudet när jag kommer hem på kvällarna!
Med all information som ständig bankas in i hjärnkontoret, känns det mest som det sitter en stor degklump mellan öronen snarare än något som skulle kunna liknas vid ett huvud. Egentligen är det inte särskilt betungande kurser just nu, men det hopas en hel del att göra i vilket fall!
Så det blir många timmar i skolan, lätt lutad över skolböcker, anteckningsblock och datorer. Förhoppningsvis får jag igen det när tentaperioden kommer och jag slipper undan att "panikplugga" halva nätterna inför skrivningarna.
Mitt motto har varit att helt koppla bort skolan när jag väl kommer hem och då göra annat - för sonika orka med.

Idag gjorde jag ett stort framsteg vad gäller mitt examensarbete! Nej, det är långt ifrån klart - jag har inte ens börjat på det - men jag har kommit på vad jag ska skriva om!
Inte mindre än två ämnen har jag fiskat fram, men som skolan inte riktigt rekommenderat att jag ska skriva om - och visserligen också med bra argument. Men det har ju satt lite käppar i hjulen för mig, eftersom jag inte haft någon plan B att ta till.
Men nu känner jag mig redo att ta tjuren vid hornen och skriva min B-uppsats för att med tiden på min sjökaptensexamen. Jag ska nu slipa på en tidsplan, liksom metodik- och bakgrundsdelen av arbetet innan jag tar tag i själva "huvudprojektet". Läraren tycktes gilla min idé på ämne, så nu vill också till att jag får ihop ett bra arbete till slutet på terminen. Men just arbeten av olika slag är något jag gillar att hålla på med, så jag hoppas att det inte ska bli några större problem under arbetets gång.

AB 1, 2 BAR 1, 2 DN 1 GP 1, 2, 3 SMP 1 SvD 1, 2, 3, 4, 5, 6 VG 1

Jag har aldrig riktigt förstått mig på det här med preskription av brott, vad är egentligen tanken?! För i grunden blir ju inte ett brott mindre allvarligt för att det gått lång tid sedan det begicks, eller hur?!
Man har då till exempel personer som Posener, som kunnat begått grova brott och sedan bara hållit sig borta tillräckligt länge för att med tiden kunnat gå fria. Något som jag i mitt stilla sinne undrar ifall det är vad lagstiftarna tänkt sig när lagarna stiftats?
Idag har i alla fall Riksdagen klubbat igenom att ta bort preskriptionen på en del allvarligare brott, som mord, dråp, folkrättsbrott, folkmord liksom terroristbrott som begås genom mord eller dråp. Inte en dag för tidigt tycker jag! Visserligen kommer det säkerligen bli en mycket liten skillnad i antalet gripna för brott - kan tänka mig att 9 av 10 mord som inte klarats upp efter 25 år förmodligen inte heller kommer att klaras upp.
MEN kan man komma åt den där 10e mördaren är det väl bara bra! Och principiellt tycker jag heller inte att grova brott ska avskrivas - skulle man lyckas gripa en mördare efter 30 år, ska han inte heller kunna fortsätta gå fri - han ska fortfarande kunna dömas för det grova brott han begått.
Hade någon i min egen närhet blivit mördad, hade jag förmodligen önskat exakt samma sak i ännu högre grad. Det skulle kännas fruktansvärt bittert att veta att mördaren till en nära anhörig skulle få gå fri på grund av att han/hon varit skicklig nog att hålla sig undan....

DN 1 GP 1 SvD 1

Bilden lånad från Mind2mind

Många lärare tar inte mobbning på allvar och har ingen koll på elevernas vardag visar en granskning från Skolinspektionen som Aftonbladet presenterar idag. Man har granskat 50 grundskolor och av dem har så många som 49 stycken brister i arbetet mot kränkande behandling av sina elever. På en del av skolorna förekommer fysiskt våld, trakasserier och hot dagligen.
Dock är Skolinspektionen noga med att poängtera att de skolor som valts ut är kända för att ha problem med kränkning och trakasserier. Resultatet är därför inte generellt för alla skolor i Sverige.
Men eleverna vid dessa skolor upplever i vilket fall sällan att de kan lita på lärarna och de känner att lärarna inte vill se vad som försiggår. Många av de mobbade eleverna som intervjuats i granskningen skulle helt enkelt aldrig drömma om att be lärare om hjälp.
Vanligast är trots allt att elever mobbas på schemafri tid – raster, lunch eller i omklädningsrummet till gymnastiken. De skolor som har personal på plats under schemafri tid är också de skolor med bäst klimat för eleverna.
Undersökningen visar dessutom att drygt åtta av tio skolor saknar eller helt enkelt struntar i att använda likabehandlingsplanen, som är den strategi för hur personalen på skolan ska arbeta mot mobbning. Enligt skollagen och diskrimineringslagen är grundskolor skyldiga att ha en likabehandlingsplan.

”Det är inte alltid man vågar berätta att det inte är på skoj. Lärarna verkar inte vilja att det ska vara på allvar.” säger en elev som deltog i undersökningen. En annan säger att ”När pojkarna knuffar eller retar och slår oss säger lärarna att de bara är kära i oss. Det får ni stå ut med.”.
I samma undersökning säger en del lärare att elever själva väljer om de ska bli utsatta för mobbing genom det sätt de klär sig, sina åsikter och/eller sin religion. Andra säger att det helt enkelt bara är på skoj.
Man slutar aldrig att förvånas över vissa vuxnas totala okunskap och ovilja att hjälpa barn i knipa - framförallt när det är vuxna människor som är utbildade och anställda för att inte bara undervisa och ta hand om barn, utan för att hjälpa dem när något obehagligt händer.
Visserligen är detta ingen nyhet för mig, jag har egna erfarenheter av lärare som själva deltagit i mobbing. Detta har varit alltifrån att man försvarat mobbare och kommit med kränkande kommentarer inför klassen till att man inte fått gå hem när man varit sjuk eller hånats för att man varit en man är.
Men skulle man som vuxen godta detta bemötande från en chef eller arbetsledare om man utsattes för kränkningar på sin arbetsplats? Knappast. Mobbing är något väldigt relativt - den behandling som jag godtar upplever någon annan som mobbing, kränkingar eller trakasserier - och tvärtom. Och så är det i ännu större utsträckning hos barn - som är långt mer känsliga för saker, som vi vuxna förmodligen inte ens skulle lägga notis vid.

Men ska jag nu gå efter hur de lärare som deltog i granskningen resonerade, måste jag haft fruktansvärt många beundrare under min skoltid - som dessutom alla var kära i mig! Märkligt är ju att så många killar i klassen tydligen var uppöver förälskade i mig dessutom.
Det man som vuxen måste komma ihåg, är ju att spåren efter mobbing i skolan kan sitta kvar i många år - till och med resten av livet. Hur ska ett barn som inte tas på allvar av vuxenvärlden när man tar upp en sådan sak som mobbing någonsin kunna ha förtroende för vuxenvärlden igen?
Sen ska ett raserat självförtroende och en obefintligt självkänsla byggas upp på nytt - något som många bygger upp redan under skoltiden, men ett offer för mobbing istället blir bestulen på.
Jag går själv inte längre och mår dålig eller är bitter över mina erfarenheter från skoltiden, det skulle för min del bara vara långsint. Det är många år sedan det skedde och jag anser mig ha kommit över det. Men när jag hör eller läser om mobbing - och framförallt att det finns lärare som fortfarande resonerar som dem i undersökningen - blir jag både illa berörd och förbannad.
Att barn kan vara utstuderat elaka mot varandra är ingen nyhet för någon, det är nog alla ganska medvetna om. Men när vuxna sviker och inte ställer upp på de barn som far illa kan jag inte känna annat än ilska och sorg. Det är klart vi vuxna dels måste försvara dem som far illa på något sätt - men också markera för mobbarna att de gör fel. Fantastiskt märkligt att det inte är en självklarhet för alla vuxna....

KÄLLOR OCH LÄNKAR

AB 1, 2, 3, 4

Bilderna lånade från Busunge, Brottsrummet och BloggersBase

Ibland undrar jag om inte vi studenter med fog skulle ha mängdrabatt på skrivarpapper och bläckpatroner! Eller åtminstone få en och annan skogsaktie med tanke på hur mycket papper vi gör av med.
Min skrivare har återigen gått varm ikväll - och börjar nu bli ganska välanvänd. Hemska tanke, jag vågar faktiskt inte tänka på hur mycket pengar jag lägger ut på svindyra bläckpatroner - som sedan tar slut rejält fort. Någonstans sitter någon och gnuggar händerna över mitt flitiga nyttjande av skrivaren, det är en sak som är säker!
Och ikvälla har det inte varit något undantag - skrivaren har gått varm. Men frågan är vad jag hade gjort utan skrivaren med inbyggd scanner och kopiator? Ibland undrar jag hur de som inte har dator hemma klarar att plugga alls?! Så mycket i skolan är beroende av att man scanna, kopiera och skriva ut så man skulle förmodligen bli väldigt handikappad utan denna apparat.
Och - visst - det är på gott och ont att så mycket ska skötas via datorer och internet. Det är perfekt så länge det fungerar - men när det inte gör det blir det direkt värre. Idag svor jag vilt, när jag ville skriva ut några saker på skolan - och inloggning fortfarande inte fungerade på skolans datorer. Jag kom helt enkelt inte åt de sidor jag behövde, något jag hela tiden gjort hemifrån. Märkligt, eller hur?! Skolans egna sidor kan jag inte logga in på via skolans datorer - men hemifrån min egna dator är det inga som helst problem...

Igår och idag har verkligen stora tröttheten infunnit sig i kroppen. Och nej, denna gång har det faktiskt inte med skolarbetet att göra - även om man gärna skulle vilja skylla på det.
Istället får jag acceptera att jag börjar bli gammal för att vara ute och svira på helgnätterna. I lördags var jag bjuden på födelsedagsfest - och var till och med ordentligt hemma vid halv två. Men noterade redan sista tiden ute, att jag kunde ha skippat de sista glasen jag tog. :( Varför lär man sig inte alla gånger? Jag kände mig ju fortfarande bakis när jag vaknade i morse!
Nu får jag väl erkänna att jag kunde ha tagit det lugnare än jag gjorde i lördags - men även om de gånger man gör det, orkar man inte alls med på samma sätt längre! Det måste faktiskt erkännas. Jag känner mig otroligt mycket segare dagen efter nu, än vad jag gjorde för bara några år sedan. Om jag sen tycker det är så tråkigt ska jag väl låta vara osagt, men faktum kvarstår...
Så nästa utekväll (när nu det blir?) får det bli aningen färre drinkar - det är en sak som är säker! Man får acceptera att man inte är 20 längre... :)

Äntligen, äntligen har temperaturen baxat sig upp över nollsträcket idag! Visserligen tror jag inte den glädjen varar så värst länge, det verkar som man tänker fortsätta förutspå snöväder även närmsta tiden - tyvärr.
Vintern tycks ha slagit alla möjliga rekord och tydligen har till exempel Stockholm haft den kallaste januarimånaden sedan 1829 kan man läsa sig till idag. Och själv är jag villig att ta tillbaka allt mitt klagande på den milda inledningen av vintern - för nu vill jag faktiskt ha lite töväder istället! Jag vill ha plusgrader och barmark, inte mer snö!!
Vädret har ju verkligen varit det stora samtalsämnen - överallt, inget ställe eller media uteslutet - sista tiden. Framförallt med tanke på allt som snön och kylan tycks ha ställt till med. Saker som trafikolyckor, inställda och försenade tåg - bara för att ta några saker. Här i Kalmar har ju åtminstone bussarna 9 gånger av 10 hållt tidtabellerna, men annat har det ju varit i till exempel Stockholm - och det är säker inte enda stället där det strulat rejält. Norge tycks fått sin beskärda del av tågstrul i vinter, så det är väl inte bara i Sverige det strulat...
Så vi skulle väl behöva vår och värme nu, så vi slipper allt detta elände ett tag! Personligen har jag avlagt ett heligt löfte att inte klaga på värmen, bara den kommer snart! Jag tänker inte klaga om det blir 35 grader varmt hela sommaren - JAG LOVAR!!!

AB 1, 2, 3, 4 DN 1, 2, 3 SvD 1, 2 VG 1

Bilderna lånade från Fincozmoz blogg och Trintec

SCREWDRIVER
17 cl Vodka
1 st Apelsinklyfta
Häll vodkan i halsen och titta på apelsinklyftan.

GETING
17 cl Vodka
1 st Geting
Skär getingen i delar, stoppa den i vodkan och rör om.

VARGTASS
1 liter Vodka
1 st Lingon
OBS! Om lingonet får ligga i för länge kan smaken lätt bli fruktig!

TEQUILA SUNRISE
1 liter Tequila
Drick tequilan. Slut ögonen. Vakna i  sol/trapp-uppgången.

PAJALA SUNRISE
Ett glas hembränt med en falukorvsskiva i.

ATOMUBÅT (norrländskt recept)
1 stort ölglas med hembränd sprit
1 st snapsglas med öl
Häll upp spriten i ölglaset och fyll snapsglaset med öl. Släpp ner snapsglaset i ölglaset - drick och glid in i dimman!

KAFFEKASK A LA NORRLAND
1 st sockerbit
Kaffe
Hembränt
Släpp ner sockerbiten i den tomma kaffemuggen. Häll i kaffe så du inte ser sockerbiten. Fyll på med hembränt tills du kan se sockerbiten igen. Slappna av och njut!

ASSI DOMÄN
6 cl Vodka
1 st snapsglas
1 ruta toapapper
Fyll snapsglaset till bredden, ta sedan en ruta toapapper, vik  ihop och placera i glaset. Häll sedan alltsammans i munnen, svälj vätskan  och sug på papperet. Spotta sedan ut papperet i glaset. Så enkelt - så gott!

GÄLLIVARE SUNRISE
Lika delar hembränt och surströmmingsspad i ett STORT grogglas, kläm fast en skiva rökt korv på kanten....

FINSK SOMMARSOPPA
Man tager en djup tallrik som måste vara blommig, fyller den med hembränt o äter med sked.

KAFFEKASK Á LA KALIX
Knyt fast en kaffeböna i en sytråd, doppa snabbt som fan i en 1/2 l  hembränt, drick o njuuut!

WHITE CHRISTMAS
Vodka blandas med tippex... Suddar bort allt minne!!